Bebyggelsen här i gränstrakterna mellan Västmanland, Värmland och Dalarna var en utlöpare av den s.k. savolaxiska expansionen, som nådde hit mot 1500-talets slut. Dessförinnan var området obebyggd vildmark. När Pål Hindersson växte upp, talades här ännu finska i hemmen, även om man får anta, att de flesta människor redan nu var tvåspråkiga. Finska språket började dock försvinna mot 1700-talets slut.
web space | website hosting | Business Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting

Pål Hindersson.

Pål Hindersson hörde till den övervägande delen av Sveriges befolkning, som inte levde på andras merarbete, utan som själv med sina händer arbetade för det dagliga brödet i sitt anletes svett. Större delen av Pål Hinderssons vuxna liv sammanföll med den gustavianska tiden. Han var född 1735 och alltså tio år äldre än Gustav III. Det förunnades honom ett betydligt längre liv än kungen. Han blev 74 år gammal och dog 1809, samma år som den gustavianska epoken gick i graven.

Pål Hindersson var född på finnhemmanet Sandsjöhöjden, ett skattlagt fjärdedelshemman inom Hällefors silverbergslag. 25 år gammal kom han som hemmansmåg till Mången, ett annat skattlagt fjärdedelshemman inom samma bergslag. Det låg i nordligaste delen av dåvarande Grythytte socken, bara några km söder om gränsen till Dalarna. Hans hustru, Anna Andersdotter, som var äldsta barnet till den ene av hemmanets eller torpets båda åbor -- de små hemmanen här går som regel under beteckningen torp -- var fem år yngre än sin man. Hon födde honom under loppet av 20 år tolv barn och blev de många barnafödslarna till trots ändå 67 år. Hon blev alltså lika gammal, som drottningen Sofia Magdalena, även om hon var betydligt fertilare. Båda makarna var av finnsläkt i likhet med de flesta hemmansåborna eller torparna i Hällefors bergslag. Bebyggelsen här i gränstrakterna mellan Västmanland, Värmland och Dalarna var en utlöpare av den s.k. savolaxiska expansionen, som nådde hit mot 1500-talets slut. Dessförinnan var området obebyggd vildmark. När Pål Hindersson växte upp, talades här ännu finska i hemmen, även om man får anta, att de flesta människor redan nu var tvåspråkiga. Finska språket började dock försvinna mot 1700-talets slut. Pål Hindersson hade på sitt torp i Mången kvar den för finnkulturen typiska rökstugan eller pörtet, även om där också fanns en s.k. svenskstuga med spis. Förmodligen badade han och hans familj bastu åtminstone en gång i veckan. Han plöjde sin åkervrett med finnplogen, den s.k. gaffelplogen, men han hade också en »vänneplog«, s.k. svenskplog. 1779, då Pål Hindersson brukade torpet tillsammans med sin svärfar, fanns där, enligt en värdering, öppen jord till nio tunnors utsäde samt slåttermark skattad till tio lass hö. En del av spannmålsbehovet har Pål Hindersson fyllt med svedjeråg. Det medgavs undantag från svedjeförbudet i Bergslagen: När Pål Hindersson avverkade skog för ved till kolning, kunde han få tillåtelse att svedja riset. Hur mycket illegalt svedjande, som han därutöver ägnade sig åt, kan vi givetvis inte veta, men de talrika domarna i Bergsrätten mot otillåtet svedjande tyder på, att sådant allmänt förekom. Knappast någon av finntorparna gick fri från att åtminstone någon gång dömas för olaga sved. Pål Hinderssons far och svärfar och svärfars svärfar förekommer i rättsprotokollen och döms för detta brott, och själv blev han dömd 1771 för att han inte nöjt sig med att svedja riset vid kolvedshuggning utan också bränt kolveden.


[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Innehåll] [Index]
Nästa: Vem ägde hemmanet Mången? Opp: Finntorparen Pål Hindersson och Bakåt: Den utropade jämlikheten var

Denna text är hämtad ur Per Jonssons artikel »Finntorparen Pål Hindersson och 1789«., vilken tidigare offentliggjorts i tidskriften »Folkets historia«. nr. 1/1990.
Copyright © 1990 Per Jonsson.
Copyright © 2000 Erik Jonsson.
Fullkomlig överensstämmelse med den i tidskriften tryckta texten garanteras icke.
Det är icke tillåtet att visa denna sida inom ram (s.k. frame) på annan WWW-sida.

Tue Jul 11 22:38:00 CEST 2000


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll:


Litteraturförteckning

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).