Pål Hindersson och hans likar har sannolikt inte läst några tidningar. Men om mot förmodan Pål Hindersson nåtts av några rykten om händelserna i Frankrike, är det tveksamt, om dessa överhuvud intresserat honom. Den litteratur, som speglade tidens tänkande, och som föregått revolutionen, inte bara i England, Frankrike och Nordamerika utan även i Sverige, har varit honom totalt främmande. Det finns för Grythytte härad bouppteckningar bevarade från 1760, och dessa innehåller också bokförteckningar. Vid genomgång av dessa fram till omkring 1800 visar det sig, att det är den religiösa litteraturen, som så gott som helt dominerar hos allmogen.
free web hosting | website hosting | Business Web Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting

Vad betydde året 1789 för Pål Hindersson?

Vad betydde nu året 1789 för Pål Hindersson? Ser vi först på hans familjeförhållanden, så är nu fem av de tolv barnen döda. Våren 1769 hade det gått en smittkoppsepidemi, och enbart på hemmanet Mången dog det året fyra barn. Pål Hindersson och hans hustru miste på kort tid tre. De två äldsta sönerna är 1789 gifta men bor kvar på hemmanet och får under året egna barn. Sonen Jakob är 19 år. Han skulle sedan bli sockenskräddare. Övriga barn är i åldern mellan sjutton och åtta år. På hemmanet finns alltså en stor arbetsstyrka, och detta ger sig tillkänna i avräkningsboken med bruket för arbetsåret 1787-88: Då har Pål Hindersson levererat inte mindre än 89 storstigar kol, c:a 360 m³, vilket lågt räknat bör ha motsvarat c:a 450 dagsverken.

Hur mycket av händelserna i Sverige och ute i världen kan ha varit känt för Pål Hindersson? Han har knappast fått höra något om Bastiljens stormning och troligen inte heller något om de franska bondeupproren. Under hela 1789 delgavs visserligen den svenska allmänheten genom pressen upplysningar om revolutionen i Frankrike. Först följande år förbjöd regeringen, att revolutionsnyheter spreds i Sverige[Not].

Pål Hindersson och hans likar har sannolikt inte läst några tidningar. Men om mot förmodan Pål Hindersson nåtts av några rykten om händelserna i Frankrike, är det tveksamt, om dessa överhuvud intresserat honom. Den litteratur, som speglade tidens tänkande, och som föregått revolutionen, inte bara i England, Frankrike och Nordamerika utan även i Sverige, har varit honom totalt främmande. Det finns för Grythytte härad bouppteckningar bevarade från 1760, och dessa innehåller också bokförteckningar. Vid genomgång av dessa fram till omkring 1800 visar det sig, att det är den religiösa litteraturen, som så gott som helt dominerar hos allmogen. Den gustavianska tidens litteratur, som enligt Tegnér förlänade

»ett skimmer över Gustavs dagar«,
lyser totalt med sin frånvaro. Detsamma gäller tidens debattskrifter. I högreståndshemmen däremot, hos bruksägare och bruksförvaltare i de kretsar, som formerade borgarklassen, där lästes och diskuterades denna litteratur. I Geijers föräldrahem, bruksägarhemmet i Ransäter, följde man också med intresse franska revolutionens förlopp och beundrade revolutionsledarna i Paris[Not]. Detsamma kännetecknade det myhrmanska bruksägarhemmet på Rämen, där den unge Tegnér senare skulle komma att vistas. Där fanns ett stort bibliotek med den franska upplysningslitteraturen väl företrädd[Not].


[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Innehåll] [Index]
Nästa: Bibeln och 1734 års Opp: Finntorparen Pål Hindersson och Bakåt: Vem ägde hemmanet Mången?

Denna text är hämtad ur Per Jonssons artikel »Finntorparen Pål Hindersson och 1789«., vilken tidigare offentliggjorts i tidskriften »Folkets historia«. nr. 1/1990.
Copyright © 1990 Per Jonsson.
Copyright © 2000 Erik Jonsson.
Fullkomlig överensstämmelse med den i tidskriften tryckta texten garanteras icke.
Det är icke tillåtet att visa denna sida inom ram (s.k. frame) på annan WWW-sida.

Tue Jul 11 22:38:00 CEST 2000


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll:


Litteraturförteckning

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).