»Nå, du skaffas in i grufvan och måste der arbeta med jern på händer och fötter, så att hvar flykt och hvart motstånd äro omöjliga. Borra in dig likt en mask i jorden och du får aldrig åter se solens ljus eller känna en frisk fläkt. Du inandas oupphörligt qvicksilfret. Din mun blir inflammerad; tänderna falla ut; andedrägten stinker som ett ruttnande as. Tandköttet sönderfaller, emedan det förstöres af onda svulster, och spottet fradgar oupphörligt ur din mun liksom på en galen hund. Din hud blir grå och allt smutsigare; ansigtet faller in; ögonen förlora sin kraft att se, och magen kan ej längre fördraga mat och dryck.«

Han uppmålade dessa tillstånd med synbart välbehag. Ty värr öfverdref han icke. Hvad han sade, det var verkligen sant.

(ur afsnitt 61)

free web hosting | free website | Business Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting
 

Karl May:
»Tyska hjertan, tyska hjeltar«.

Deutsche Herzen, deutsche Helden«.)

Fortsättningsroman af Karl May i 109 afsnitt 1885–1888.

Öfversättning ifrån tyskan af Erik Jonsson <generaldepoten@rambler.ru> år 2004–2006 (tvåtusenfyra till tvåtusensex).

Öfversättningen pågår alltjemt. Efter hand som nya afsnitt bli öfversatta, komma de att utläggas på Verldsväfven. Detta är emellertid icke liktydigt med, att de äro färdiga, utan äfven tidigare utlagda afsnitt skola rättas, förbättras och fullständigas efter hand.

Innehållsförteckning

Anm. om innehållet:

Handlingen i afsnitten 4166 ur andra afdelningen »Blekansigtenas Furste« i denna fortsättningsroman motsvarar ungefär handlingen i »Dödsdalen« — en indianbok i svensk öfversättning efter Karl May af G. Edelberg på Lindblads förlag år 1955 i serien »De klassiska ungdomsböckerna«, om än en del af personerna ha andra namn m.m. i denna följetongsutgåfva jemfört med såväl »Dödsdalen« som den tyska pappersboken »Im Tal des Todes«. Den svenska pappersutgåfvan är också något förkortad jemfört med den tyska pappersboken »Im Tal des Todes« (band 62 af Karl Mays skrifter). Emellertid öfverflyttas handlingen ifrån Orienten till Nordamerika redan i och med början af »Blekansigtenas Furste« i afsnitt 35 här och kapitel 16 i pappersboken »Der Derwisch«. De uppträdandes namn äro som sagt icke alltid de samma i dessa pappersböcker ifrån 1900-talet som i de på Verldsväfven offentliggjorda följetongsafsnitten ifrån 1880-talet. I pappersböckerna är persongalleriet anpassadt till senare skrifna äfventyrsböcker och »reseskildringar« af Karl May, liksom delar af handlingen och hänvisningar till »tidigare händelser«, hvilka förekomma i senare skrifna böcker.

Anm. om tilltalsord:

I tyska texten brukas det personliga pronominet »Ihr« icke blott på det gängse sättet för tilltal af flera personer, hvilka man hvar och en tilltalar med »Du«, utan stundom till att visa, att personerna tala engelska med hvarandra och egentligen tilltala hvarandra med »you« (andra person flertal). Det motsvaras då i tyska texten af »Ihr« (andra person flertal) och icke »Sie« (tredje person flertal), hvilket är det vanliga ni-tilltalet till enstaka personer i tyskan. I vår öfversättning använda vi i motsvarande fall det svenska pronominet »I« (andra person flertal) men med predikatet i ental (exempel i afsnitt 41: »är I?«) för sådant tilltal af enstaka personer (i stället för den egentligen riktiga formen för andra person flertal, hvilken i exemplet vore »ären I?«).

Detta sätt att använda »I« är således taget i bruk här enbart för att skapa en motsvarighet till det bruk af »Ihr« i Karl Mays text, hvilket motsvarar ett engelskt »you« och markerar, att personerna tala engelska och icke tyska, äfven om samtalen i boken återgifvas på tyska. För öfrigt är det förstås icke normalt att i svenskan tilltala enstaka personer med »I« och särskildt då icke med predikat i ental, men tilltal med »Ihr« till enstaka personer är heller ingenting normalt i samtida tyska. Det har emellertid utöfver Karl Mays böcker äfven förekommit i filmatiseringarna af dessa böcker på 1960-talet, t.ex. »Skatten i Silversjön«, »Winnetou« och »Apachernas sista strid« (»Old Shatterhand«), men i Sverige visades dessa filmer med engelskt tal, så att denna egendomlighet gick oss förbi.

När deremot det svenska pronominet »I« här i vår öfversättning står med predikatet i andra person flertal på vanligt sätt (exempel i afsnitt 1: »I gören«), betecknar det endera engelskt tilltal med »you« på ofvan beskrifna sätt men till flera personer i stället för en, eller också att tyska texten har »Ihr« på gängse vis såsom tilltalsord för flera personer, hvilka man hvar och en för sig tilltalar med »Du«. Då personerna tala tyska med hvarandra tilltala de i tyska texten på vanligt vis i tredje person flertal med »Sie«, vilket öfversättes med »ni« och svenska predikatet i ental vid tilltal af enstaka personer.

Personnamn.

Eftersom handlingen i denna fortsättningsroman är nästan densamma som pappersböckernas, äro också de uppträdande personerna i stort sett de samma. Emellertid ha de olika namn i den ursprungligen i en tysk tidskrift och nu på Världsväfven offentliggjorda texten jemfört med pappersböckernas text. Följande tabell visar, hvilka namn, som motsvara hvarandra i den svenska pappersboken »Dödsdalen« (1955) och den på Världsväfven offentliggjorda texten »Tyska hjertan, tyska hjeltar«.
 

Några namn i »Dödsdalen« och »Tyska hjärtan, tyska hjältar«
Dödsdalen (Lindblads Förlag, Uppsala 1955)Tyska hjertan, tyska hjeltar (1885–88/2004–06)
Rothe, utvandrad tysk skogvaktareRothe, utvandrad tysk skogvaktare
Sam HawkensSam Barth
Will Parker och Dick StoneJim och Tim
Blodige Jackden röde Burkers
»Old Firehand« alias Winter»Blekansigtenas Furste« alias Oskar Steinbach
»Urskogens duva« alias Almy Wilkins»Urskogens dufva« alias Almy Wilkins
plantageägaren Wilkinsplantageegaren Wilkins
Arthur WilkinsArthur Wilkins
Wilkins' granne, plantageägaren LeflorWilkins' granne, plantageegaren Leflor
Walker alias Zennort alias HopkinsWalker alias Zennort
Blå vattnetSilfversjön
Wallert Effendi alias Herman von AdlerhorstWallert Effendi alias Hermann von Adlerhorst
Martin Adler alias Martin von AdlerhorstMartin Adler alias Martin von Adlerhorst
Tschita-LisaTschita
engelsmannen sir David Lindseyengelsmannen lord Eagle-nest
dervischen Osman alias Florin al. Bill Newtondervischen Osman al. Florin alias Bill Newton
Norman Effendi alias Paul NormanNormann Effendi alias Paul Normann
Roulin alias Silvermannen alias SonatakaRoulin alias Sonataka
negrerna Bommy, Zeus, Milly, My och Tynegrerna Bommy, Zeus, Milly, My och Ty
Senjorita MirandaSennorita Miranda
»Old Shatterhand« alias »Kara ben Nemsi« — 
Winnetou, apachernas hövdingStarka Handen
Starka Handen, marikopahövdingenStarka Handen
FornerForner
JuanitoJuanito Alfarez
AnitaAnnita
Tant Droll — 

Karl May:
»Tyska hjertan, tyska hjeltar«.

 

Innehåll:

Kartor.

Se äfven:

bild av omslaget till ungdomsboken Skatten i Silversjön av Karl Maytitelblad till Karl Mays ungdomsbok Skatten i Silversjön


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats. Grundadt 1997.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll:

Litteraturförteckning
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).