free web hosting | free website | Business WebSite Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting
FREE WEBHOSTING - SERVETOWN
...Hildesborg.
Om plattgårdar se t.ex. Knut Björk: Uppkomsten av plattgårdar, i Från Fugger till Kreuger, Lund 1957 s. 38, Gunnar Fridlizius: Population, Enclosure, and Property Rights i Economy and History 1979 s. 176 samt Jens Möller: Godsen och den agrara revolutionen, Lund 1989 s. 61 f. Om kapitalistiska jordägare, som i Malmötrakten skapade större brukningsenheter genom att slå samman hemman, se Lars Olsson: Agrar kapitalism i Skåne 1790-1945 i Lokalhistoria 6, Stads- och kommunhistoriska institutet 1992, s. 31.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...1871.
Edith Hemby: Här är den bygden. Härslöv genom tiderna, Hälsingborg 1958, s. 251 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...statdrängar.
Under andra hälften av 1800-talet ersattes i stor utsträckning inom Malmöhus län torparna med statare. Detta skedde i anslutning till förändrad produktion med expanderande ladugårdsskötsel, varvid statarhustrurna behövdes som mjölkerskor. Lars Olsson, a.a. s. 34 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...Sockerbolaget.
Edith Hemby, a.a. s. 326 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...vet?«
Selma Lagerlöf: Officiel Vägvisare vid Verldsutställningen i Landskrona 1888, s. 11
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...barnarbetare.
Se Eilif Sylwan-Gustaf Olsson: Den svenska betsockerindustrien I, Malmö 1932 s. 66 ff. Frans Suell hade spelat en ledande roll i det arbete för en omorganisering av det skånska jordbruket, som föregick enskiftesreformen. Nils Holmberg: Enskiftet i Malmöhus län, Lund 1939 s. 50 f. Om barnarbetets betydelse för kapitalackumulationen se Lars Olsson: Då barn var lönsamma, Stockholm 1980 s. 85
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...eldsvåda«.
Nya Landskrona Tidning 63/1854.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...anställda.
Fredrik Lindholm: Nya Mekaniska Verkstads Aktiebolag 1872-1922, Landskrona 1922 s. 7 ff. Man kan här jämföra med ett annat skånskt verkstadsföretag, Kockums i Malmö. Dess grundare var inte en smedmästare, som utvecklade sitt hantverk till industri, utan en redan förut etablerad industriman, som kunde satsa kapital. Se Lars Berggren: Ångvisslans och brickornas värld, Malmö 1991 s. 28 ff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...arbetare.
I Arbetarrörelsens arkiv, Landskrona
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...»yrkeselit«?
Inom nyare forskning finns en tendens att nedvärdera jordbruket som rekryteringsbas för verkstadsindustrin, i synnerhet vad det gäller de yrkesutbildade arbetarna. Se t.ex. Cederqvist-Gustafsson-Sperling: Industriarbetarklassens uppkomst, i Historisk Tidskrift 1972 s. 528, Isacson-Magnusson: Vägen till fabrikerna, Stockholm 1983 s. 21, Christer Winberg: Vem blev industriarbetare? i Fataburen 1984 s. 36. I sin studie av verkstadsindustrin i Svedala konstaterar Mats Lindkvist, att det i den omgivande trakten fanns en omfattande husmanskategori, som var undersysselsatt, varför det i början av 1880-talet fanns ett stort överskott av arbetskraft: »Men det var inte den typen av folk som fabrikörer  …  hade behov av. Det var en yrkeselit, som efterfrågades.« Klasskamrater, Lund 1987 s. 45
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...skollärare.
Skollärarsonen var den senare mångårige ordföranden i Landskrona stadsfullmäktige Ernst Ekstrand, född i Säby 1882, död i Landskrona 1951.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...dessa.
Jmfr. Lars Berggrens uppgift, att en stor del av filarna på Kockums hade en bakgrund som smedgesäller, Berggren, a.a.s. 87
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.


Per Jonsson (1928–1998):
»Från enskiftat jordbruk i Hilleshög till verkstadsindustri i Landskrona.«
Copyright © Erik Jonsson.

Sat Nov 6 21:40:12 CET 1999


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.

Innehåll:

Litteraturförteckning
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).