free web hosting | free hosting | Web Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting



Date Hot Girls

Click Here!





Save Your Money

Click Here!





Skattebönders avkomlingar.

Inte bara byns frälsejord koncentrerades efter enskiftet på en ägare. Också delar av skattejorden berördes av en utveckling mot större godskomplex. Den skattejord, som ägdes av den ovannämnde fiskalen Orstadius övergick genom arv till hans dotterson, auditören J.M. Pettersson. Denne utökade ytterligare sin jordbesittning genom köp. Vid slutet av 1850-talet äger han tre hemman i byn jämte delar av tre andra hemman. Arbetet utföres av husmän. J.M. Petterssons godsmassa kommer sedan efter hans död att ingå i underlaget för sockerindustrin. Den köptes 1888 av Svenska Sockerbolaget.[Not]

Att frälsebönders och torpares barn vid inflyttningen till Landskrona blev arbetare eller arbetarhustrur är vad man kunnat vänta. Men hur gick det då för barnen till skatte- och kronobönder?

På 1830-1840-talen finner vi i husförhörslängderna som åbo på Hilleshög 5 Per Olsson, född 1788 som son till en rusthållare. Fyra av Per Olssons barn har flyttat till Landskrona. Dottern Kjerstin blev gift med en arbetare och bodde i arbetarstadsdelen Norre Värn. Där finner vi också hennes syster Anna, gift med en rotesoldat. Deras bror Nils var mölledräng. På 1850-talet bodde han i en annan arbetarstadsdel, Östre Värn. Den yngste brodern, Magnus, kom redan som 18-årig till Landskrona. 1856 är han kyrkoskriven på sockerfabrikens fastighet. Efter en tids vistelse i Danmark kommer han 1862 tillbaka som tegelslagare. På 1880-talet bor han med hustru och barn vid Norra Kyrkogränden centralt i staden. Samtliga fyra barn till Per Olsson, vilka uppnått vuxen ålder, blev alltså arbetare eller arbetarhustrur, och tre av dem bodde i typiska arbetarstadsdelar.

En annan bonde i Hilleshög, Måns Assersson, född 1794, var tillsammans med en svåger åbo på skattehemmanet Hilleshög 2, vilket förut tillhört hans far. Måns Assersson sålde sin hemmansdel till änkan efter socknens förutvarande kyrkoherde Wennerberg för 3000 riksdaler. Sedan Måns Assersson dött 1839, fick de fem efterlevande omyndiga barnen enligt bouppteckningen 1673 riksdaler att dela på, sedan skulderna avdragits. Från pastorskan Wennerberg övergick hemmanet till hennes styvson i ett tidigare gifte, den ovan nämnde auditören J.M. Pettersson.

Tre av Måns Asserssons barn flyttade till Landskrona. Den äldste av sönerna, Asser, är enligt husförhörslängden 1882 snickare och husägare i Östre Värn. Tre av hans söner bor då ännu hemma, och de är snickare, sjöman resp. målargesäll. En annan av Måns Asserssons söner, Jonas, bor med sin familj inte långt från sin bror. Han har förut varit husar men står nu som timmerman. En dotter till Måns Assersson, Anna, kom tjugoårig som piga till staden. I husförhörslängden 1871 uppges hon vara änka efter en arbetare.

Det fanns givetvis åbosöner och -döttrar, som stannade kvar i byn som åbor. Ett exempel kan hämtas från Hilleshög 1. Åbo där vid enskiftet var Måns Jonasson, som övertagit hemmanet efter sin far. 1832 sålde han hälften av hemmanet till en son, och tidigare hade han sålt den andra hälften till en måg. Men han hade också barn i ett tidigare gifte. En av döttrarna i detta flyttade till Landskrona och blev gift med en arbetskarl.

Exemplen tyder på att inte bara torpares utan också skattebönders barn blev arbetare eller arbetarhustrur efter inflyttningen till staden. Detta bekräftas, om man undersöker ett större antal av dem, som flyttat från Hilleshög till Landskrona. Deras sociala härkomst och deras klasstillhörighet på den nya hemorten framgår av tabell 1. Undersökningen omfattar personer födda 1790-1840.

 _________________________________________________________________
 Tabell 1.
 -----------------------------------------------------------------
 Faderns                                       | 
 klasstillhörighet:                            | Klasstillhörighet
 ----------------------------------------------|     i Landskrona:
 Åbor | Torpare | Hantverkare | Fiskare | Övr. |
 -----------------------------------------------------------------
  16      24          3            1        1  |  Arbetare
   1       5                      19        1  |  Fiskare
   3                  1            1        1  |  Borgare
   3                  1                        |  Utan uppgift
 -----------------------------------------------------------------
  23      29          4           21        3  |  Summa
 _________________________________________________________________
 Källor: Födelse- och dopböcker, husförhörslängder.

Med åboklassen avses i de flesta fall skatte- och kronobönder, då ju efter tillkomsten av Hildesborg frälsebönderna utplånades som klass. Till torparklassen räknas också husmän, drängar, pigor, statdrängar och rotesoldater resp. husarer, som i fredstid endast var i tjänst några veckor av året men annars fick ägna sig åt det arbete, som fanns i hembyn. Hantverkaren på landet har socialt stått torparklassen nära. Ibland kan beteckningarna snickare och husman användas om samme person. Fiskarna utgör en sluten grupp. 19 av de 27 fiskarna resp. fiskarhustrurna är barn till fiskare. Fem kommer från torparklassen. Husaren Per Reses dotter Elna blev sålunda gift med fiskaren Peter Isberg, och torparen Bengt Johanssons son Jöns blev själv fiskare. Barn till åbor blev arbetare, fiskare eller borgare. Men nära 70% av alla åbobarn kom till arbetarklassen. Tre av dem, som var födda i åboklassen, hamnar i borgarklassen. Av dessa är en rusthållardotter, som gifter sig med en hattmakarmästare, en rusthållarson, som blir snickarmästare, och en åboson, som blir postmästare.

Tabell 2 omfattar personer födda åren 1790-1840 i hela Härslövs socken.. Faderns klasstillhörighet i hemsocknen har kunnat fastställas i 133 fall. 86% av torparklassens barn blir arbetare, mot 82% av åboklassens, alltså ungefär lika många. Proletariseringen drabbade alltså inte bara frälsebönderna utan också de bondekategorier, som 1789 hade tillerkänts äganderätt till sin jord, skattebönderna, eller rätt att skattköpa den, kronobönderna.

 _________________________________________________________________
 Tabell 2.
 -----------------------------------------------------------------
 Faderns                                       | 
 klasstillhörighet:                            | Klasstillhörighet
 ----------------------------------------------|     i Landskrona:
 Åbor | Torpare | Hantverkare | Fiskare | Övr. |
 -----------------------------------------------------------------
  41      38          8            1        6  |  Arbetare
   2       5                      19        1  |  Fiskare
   4                  1            1        1  |  Borgare
   3       1          1                        |  Utan uppgift
 -----------------------------------------------------------------
  50      44         10           21        8  |  Summa
 _________________________________________________________________
 Källor: Födelse- och dopböcker, husförhörslängder.

Ser man, vilka arbetare i Landskrona, som ägde egna hus, så hade man kanske väntat sig, att åbobarnen skulle dominera. Men det är svårt att ifråga om husägande se någon skillnad mellan åbobarn och torparbarn. Av arbetare i Landskrona födda 1790-1839 är 5 åbosöner, 6 torparsöner och 2 hantverkarsöner husägare. De hus, som arbetare ägde, har dock i allmänhet förmodligen varit anspråkslösa byggnader. Selma Lagerlöf, som levde i Landskrona åren 1885-1897, har skildrat ett besök i arbetarstadsdelen Norre Värn : »Ni vet förresten, hur det ser ut där ute på värnarna. Fult är där och dålig stenläggning och hus som äro så märkvärdigt små men ändå kunna innehålla så mycken fattigdom. Man gör klokt, om man talar om något trevligt, då man går där. Eller kanske man gjorde klokare i att vara tyst och riktigt se sig omkring -- vem vet?«[Not]

Trots att husen i arbetarstadsdelarna innehöll så mycken fattigdom, flyttade många både bönders och torpares barn in till Landskrona från de många byarna, av vilka Hilleshög endast är en bland många. Under de tre första årtiondena av 1800-talet är dock flyttningsrörelsen från Hilleshög till Landskrona obetydlig. År 1826 t.ex. flyttade endast fyra personer från Hilleshög till Landskrona, tre drängar och en piga. Under 1840-talet ökar dock antalet flyttare. Under 1844 var hela antalet utflyttare från Hilleshög över 40 personer, därav nio till Landskrona. Kring århundradets mitt ökade antalet flyttare markant. Tabell 3 visar antalet flyttare från hela Härslövs socken till Landskrona.

           ________________________________________________
            Tabell 3.
           ------------------------------------------------
            År    |  Flyttare från Härslöv till Landskrona
           ------------------------------------------------
            1847                     9
            1848                    10
            1849                    27
            1850                    32
            1851                    25
            1852                    34
           ________________________________________________
           Källa: Utflyttningslängder.


[Nästa] [Opp] [Bakåt]
Vidare: Betsockerindustrin. Högre: Från enskiftat jordbruk i Åter: Frälseböndernas barn.


Per Jonsson (1928–1998):
»Från enskiftat jordbruk i Hilleshög till verkstadsindustri i Landskrona.«
Copyright © Erik Jonsson.

Sat Nov 6 21:40:12 CET 1999


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.

Innehåll:

Litteraturförteckning
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).