free web hosting | free website | Web Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting

Sammanfattning.

Arbetarklassens framväxt har som förutsättning upplösningen av det gamla privilegiesamhället med dess ståndsindelning. Det mest privilegierade ståndet, adeln, miste sina privilegier till jorden genom lagstiftning 1789-1810. Detta i förening med enskiftets genomförande förvandlade jorden till en en handelsvara. Adelsmän och ofrälse ståndspersoner inriktade sig på att förvärva jord och att bruka den i större enheter, t.ex. Hildesborg. Ägande och arbete skildes åt, och klassen av jordlösa bönder, t.ex. husmän och statare, växte. Nya grödor, fr. a. sockerbetor, infördes, och för att få avsättning för dessa grundade jordägarna med stöd av köpmanna- och industrikapital, t.ex. från Kockums i Malmö, sockerbruk, av vilka sockerbruket i Landskrona var ett av de första.

Jordbrukets omorganisering medförde behov av nya redskap och maskinutrustning, och detta ledde till att en marknad för maskintillverkning uppstod. Enstaka mästare utvecklade sitt smideshantverk till verkstadsindustri, t.ex. smedmästaren Johan Pettersson i Landskrona. Både sockerbruk och verkstadsindustri drog till sig arbetare huvudsakligen från jordbruket. Även de flesta yrkesutbildade arbetarna rekryterades därifrån.



[Nästa] [Opp] [Bakåt]
Vidare: Om detta dokument … Högre: Från enskiftat jordbruk i Åter: Varifrån rekryterades arbetarna till



Per Jonsson (1928–1998):
»Från enskiftat jordbruk i Hilleshög till verkstadsindustri i Landskrona.«
Copyright © Erik Jonsson.

Sat Nov 6 21:40:12 CET 1999


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.

Innehåll:

Litteraturförteckning
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).