![]() |
![]() |
Visslande den dåförtiden omtyckta slagdängan »Jag klättrar oppåt väggarna och bryter opp fönster«. öppnade Kriminalkommissarie Öronsson dörren till sitt kontor, hängde opp hatt och rock och slog sig ner vid skrivbordet, över vilket han bredde ut dagens tidning. Han drog opp kammen ur den smala innerfickan på den dubbelknäppta kavajens vänstra sida och ordnade den redan prydligt bakåtslickade frisyren. Öron Öronsson var en kraftig och absolut inte fetlagd man med flera dubbelhakor, fyrkantigt ansikte och fläskiga kinder. Hans hudfärg var av det slag, som plägar kallas »vit«. men snarast påminner om grisens och som inte brynes av solen utan endast rodnar. Sedan han några gånger dragit kammen igenom det väloljade håret, vilket var ljust med en dragning åt rött, stoppade han åter ner den i fickan och drog i stället opp en näsduk, varmed han torkade svetten ur pannan. Denna procedur inledde sedan årtionden varje arbetsdag för Öronsson. Så länge han handlade utan givna order, måste han själv ansvara för sina handlingar.
Denna Öfversättning är utförd af Erik Jonsson <generaldepoten@rambler.ru>.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).