free web hosting | free hosting | Business Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting

Finntorparna i Mången.

[Nästa] [Oppåt] [Bakåt]
Nästa: Arbetsåret 1774-1775. Opp: En förproletär stamfamilj. Bakåt: Produktion -- reproduktion.


Arbetsåret 1754-1755.

Under räkenskapsåret 1754-1755 har Anders Hindersson levererat 39 stigar kol. Om vi antar fyra dagsverken pr stig och två dagsverken för transporten (se sidan [*] här eller s. 128 i pappersboken), innebär det 234 dagsverken.[Not] Vilka medarbetare kan han därvid ha haft? Om vi ser på schemat över familjen  (s. 302 i pappersboken), finner vi, att styvsonen Nils hade dött redan i februari 1754. Styvdottern Katarina är 20 år och styvdottern Maria 17. Båda dessa har kunnat hjälpa till vid vissa moment i kolningsarbetet. Vi kan inte heller bortse från döttrarna Anna och Stina, 14 resp 12 år och sonen Hindrik, 10 år.

För att kunna producera 39 storstigar kol har Anders Hindersson förmodligen måst kola två milor. Nu har emellertid Anders Hindersson för detta år ett uppslag också i Gravendalsverkens avräkningsbok.  Där upptas på kreditsidan en post på 84 daler kmt. Om det rör sig om en kolleverans, kan det inte ha gällt mer än omkring 15 storstigar enligt det gängse priset. Utöver kolningen finns vid Sävsjöverken också ett par andra konton: »Blåsningskonto« 2:8 och »Stål- och Krut-Conto«. Den sistnämnda posten avser »forlön för stål till Carlsdal«. Kreditkontot slutar på totalt 204:24 daler kmt. På debetsidan upptas ett tillgodohavande på 55:14 daler kmt.[Not]

Tack vare de uttag, som gjorts under året från bruksmagasinet kan vi få en föreställning om köpkraften hos de pengar, som Anders Hindersson förtjänade. Den 7 oktober debiterades en halv tunna råg för 13:16 och den 14 juli 1/4 tunna vardera av råg och korn för tillsammans 15 daler kmt. Det betyder att en hel tunna råg eller korn på hösten kostade 27 daler kmt. och på sommaren 30 daler. Den sammanlagda årsinkomsten 204:24+84=288:24 daler motsvarade sålunda något mer än 10 1/2 tunnor råg/korn enligt höstpriset. Det kan också uttryckas så, att en tunna kostade 5 stigar 12 tunnor kol. Håller vi fast vid antagandet om fyra dagsverken pr stig och lägger till två dagsverken för transporten, innebar det ett pris av 30 dagsverken för en tunna råg/korn. Om vi räknar med normalt 280 dagsverken pr år (före helgdagsreformen 1772), skulle sålunda en vuxen man under ett år kunna arbeta ihop något mer än nio tunnor spannmål. De feodala bördorna måste emellertid dras ifrån. 1754 års dagsverksränta och tingsgästning belöpte sig till 9:30 daler kmt. och 1755 års kronoutskylder till 15:18, summa 25:16, vilket i det närmaste motsvarar höstpriset på en tunna råg/korn. Det betyder, att högst åtta tunnor råg kunde inhandlas för förtjänsten av ett helt års arbete.[Not]

Hur stor del av kaloribehovet hos Anders Hinderssons familj kunde täckas genom arbete åt Hälleforsverket? Om vi följer de normer, som uppställts av Ernst Abramson,[Not] kan vi uppställa följande tabell över det dagliga kaloribehovet hos de olika familjemedlemmarna: 

+-------------+----------------------------------+------+     
|    Man      |              Anders              | 3500 |     
+-------------+----------------------------------+------+     
|  Kvinnor    | Lisa 49, Kerstin 53, Katarina 20 | 7650 |     
+-------------+----------------------------------+------+     
|Flicka 16-20 |             Maria 17             | 2400 |     
+-------------+----------------------------------+------+     
|Flicka 13-15 |             Anna 14              | 2800 |     
+-------------+----------------------------------+------+     
| Barn 10-12  |       Stina 12, Hindrik 10       | 5000 |     
+-------------+----------------------------------+------+     
|  Barn 7-9   |              Lisa 8              | 2000 |     
+-------------+----------------------------------+------+     
|  Barn 4-6   |              Sara 5              | 1600 |     
+-------------+----------------------------------+------+     

Abramson skiljer mellan tungt, medeltungt och lätt arbete, när det gäller män och kvinnor över 20 år. Jag har här tagit ett medeltal mellan kaloribehovet vid tungt och vid lätt arbete. Wilhelm Abel [WA 74] meddelar en beräkning av kaloribehov, som ligger rätt nära ovanstående: För man 3.600 och för kvinna 2.400.[Not]

Beräkningen av barnens kaloribehov är förmodligen för låg, då Abramson knappast räknat med barnarbete.

En tunna spannmål innehöll (sedan 1739) 165 liter.[Not] Montelius räknar med en hektolitervikt för råg på 70 kg och för korn på 60 kg.[Not] Rågtunnans vikt blir då något mer än 100 kg, vilket också Hannerberg antar.[Not] Om vi antar att rågens kalorivärde är c:a 3.500 per kg,[Not] innebär det, att Anders Hindersson skulle ha behövt bortemot fyra tunnor råg, om han på billigaste sätt skulle ha fyllt sitt årsbehov av kalorier och inte haft råd med animaliska livsmedel. För att förvärva detta minimum av livsmedel hade han måst arbeta halva året. Hans arbete under resten av året hade inte räckt till för att kunna tillförsäkra hans barn under 15 år ett minimum av näringsmedel.

Nu hade han emellertid också tillgång till animaliska livsmedel genom egen kreatursskötsel samt genom fiske och jakt. Han odlade också säd. Problemet är nu, hur proportionerna var mellan vegetabiliska och animaliska födoämnen. (Till de vegetabiliska hörde givetvis också ärter men av uttagen från bruksmagasinet att döma ännu inte i så stor utsträckning.)

Åtskilliga författare under 1700-talet sysselsatte sig med frågan, hur mycket livsmedel en arbetare behövde under ett år. De har presenterat utspisningsstater eller inkomst- och utgiftsstater, varav man kan sluta sig till hur mycket av vegetabiliska resp animaliska livsmedel, som ansågs nödvändiga.

Eric Salander meddelar 1727 följande förslag till utspisningsstat för en herrgård:[Not]

+------------------+---------+----------+              
|                  | Råg, Tr | Korn, Tr |              
+------------------+---------+----------+              
+------------------+---------+----------+              
|  1 Gårds-Fogde   |    3    |    3     |              
+------------------+---------+----------+              
|     1 Däija      |    2    |    2     |              
+------------------+---------+----------+              
|1 Trädgårds-dräng |    2    |   2:4    |              
+------------------+---------+----------+              
|   1 Snickare     |    2    |   2:4    |              
+------------------+---------+----------+              
|    1 Fiskare     |    2    |    2     |              
+------------------+---------+----------+              
|  1 Gårdsdräng    |    2    |    2     |              
+------------------+---------+----------+              
| 1 Ladugårdspiga  |    2    |   1:4    |              
+------------------+---------+----------+              
|    1 Poicke      |    2    |    1     |              
+------------------+---------+----------+              

Ett problem, som diskuterats, när det gäller utspisningsstater, är, huruvida portionerna avser löntagaren ensam eller hela hans familj. En sådan diskussion har förts också om de av Heckscher presenterade utspisningsstaterna vid 1500-talets slott.[Not]

Om man beräknar kalorivärdena på spannmålsportionerna i Salanders stat, frågar man sig, om de inte i vissa fall blir orimligt höga för en person. Gårdsfogden skulle sålunda ha erhållit över 300 kg råg med ett beräknat kalorivärde av över 1.000.000. Det hade ungefär motsvarat hela kaloribehovet vid medeltungt arbete, 3.000 pr dag.[Not] Men därtill erhöll gårdsfogden tre tunnor korn, vartill kommer animaliska livsmedel. Det kan i ett sådant fall knappast vara fråga om utspisning utan om en lön in natura. Något begrepp om vad resp. personer verkligen förtärde ger knappast Salanders utspisningsstat. Vi måste också ha i minnet, att en tunna råg kunde användas inte bara till bröd utan också till brännvinsbränning.

Eduard Fr. Runeberg behandlar däremot uttryckligen frågan, vad olika individer behövde av spannmålsintag för att kunna överleva och arbeta. Han beräknar 2 1/2 tunnor råg »i årlig brödföda« som ett minimum för var och en över 15 år. För individer under 15 år räknar han med endast en tunna, låt vara att han anser detta vara något högt räknat för barn under tre år.[Not] Hannerberg ansluter sig till Runebergs beräkning.[Not]

Något mindre mängd spannmål för arbetaren räknar Åke Rålamb med.[Not] I »En kort Spis-Ordning, som någorlunda kan rätta en Hushållare« heter det: »Bröd till en person, halvannan kaka om dagen, 240 kakor av tunnan, gör om året 2 tunnor, 2 fjärdingar och 1 fat, här förstås strukit mål.« Då det gick åtta fjärdingar på en tunna, innebär detta mindre än 2 1/2 tunnor.

Emanuel Ekman har i en propagandaskrift mot fri införsel av spannmål meddelat en utgifts- och inkomststat för en dagkarl.[Not] Den är av intresse, därför att den visar proportionen mellan vegetabiliska och animaliska livsmedel:

+--------+-----------------------------------------------+-----------+  
|Inkomst |                                               |           |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        | Arbetsdagar 300 efter Markegång 3 skill.dagen |  50 R:d   |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                                         Summa |  50 R:d   |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|Utgift  |                                               |           |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                   4 t. säd ā 2 R:d 5 sk. 4 r. |  8:21:4   |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                                  1/4 t. ärter |  0:32:0   |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                     3 Lisp. kött ā 32 skill.  |  2:0:0    |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                              12 marker fläsk  |  1:0:0    |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                                  1 Lisp. salt |  0:6:8    |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                               4 marker Humbla |  0:29:4   |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                       1 1/2 fjärding ströming |  1:24:0   |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                      Detta efter vanlig stat  | 14:17:4   |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |          Till mjölk, ved, husrum, kläder och  |           |   
|        |                                               |           |  
|        |                kronoutskylder tager jag lika  |  14:17:4  |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                                           S:a |  28:34:8  |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                                    Behållning |  21:13:4  |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+   
|        |                                         Summa | 50 riksd. |   
+--------+-----------------------------------------------+-----------+  

Om vi bortser från Ekmans optimistiska syn på en dagkarls möjligheter att arbeta ihop ett överskott och i stället betraktar fördelningen på olika livsmedel, finner vi, hur de vegetabiliska födoämnena dominerar över de animaliska även rent prismässigt. Medan mer än 9 riksdaler är anslagna till säd och ärter, anvisas för kött, fläsk och strömming inte mer än halva det beloppet. Därtill kommer den ej specificerade utgiften för mjölk. Men kalorivärdet för de animaliska livsmedlen är betydligt mindre relativt sett. 3 lispund kött kostar nästan lika mycket som en tunna spannmål, men medan vi räknar med 350.000 kalorier för spannmålstunnan, blir det inte mer än c:a 40.000 för 3 lispund kött (=c:a 25 kg).[Not] Kalorivärdet i relation till priset förhöll sig alltså vid en jämförelse mellan spannmål och kött som 9:1. Också i detta fall måste vi dock räkna med att spannmålen kunde användas inte bara till föda utan också till beredning av dryck, varvid en del av kalorivärdet gick förlorat.

Montelius har med hjälp av skolbespisningsstat från Rämmen på 1840-talet sökt beräkna, hur stor del av kosten, som utgjordes av spannmål inkl ärter. Han har därvid kommit fram till 65% , medan mjölk, sill och fläsk endast svarade för 16% . Det övriga utgjordes av potatis, vilket försvårar en tillämpning på vårt material.[Not] Potatisen dyker upp i bouppteckningarna i Grythytte härad först mot 1700-talets slut.

Carl-Johan Gadd har beräknat andelen animalier i livsmedelsproduktionen i fem slättbygdspastorat i Skaraborgs län. 1750 är den 15% och åren 1772 och 1785 13 resp. 12% .[Not]

Om vi för att beräkna spannmålsbehovet hos Anders Hinderssons familj 1754 utgår från begreppet RP  (reducerad person: man 15-60=1, kvinna 15-60=3/4, barn under 15=1/2, person över 60=5/8), får vi följande värden:

+-------------------+----------+               
|   En vuxen man    |   1 RP   |               
+-------------------+----------+               
|fyra vuxna kvinnor |   3 RP   |               
+-------------------+----------+               
|     fem barn      | 2 1/2 RP |               
+-------------------+----------+               
|      summa        | 6 1/2 RP |               
+-------------------+----------+               

Om vi utgår från 2 1/2 tunnor råg/korn pr RP, skulle behovet ha varit 16 1/4 tunnor, som kunde beräknas ge 5.687.500 kalorier. Om vi summerar familjemedlemmarnas dagliga kaloribehov (sidan [*] här eller s. 114 i pappersboken) och multiplicerar med 365 får vi hela familjens årsbehov: 9.106.750 kalorier. Om beräkningen 2 1/2 tunnor råg/korn pr RP är riktig, täcktes kaloribehovet således till 62% av spannmål.

Då Anders Hindersson endast tog ut sammanlagt en tunna råg eller korn från bruksmagasinet under räkenskapsåret 1754-1755, måste han själv ha producerat minst 15 tunnor för konsumtion och därtill fyra tunnor för utsäde.

Går vi till tiondelängden för 1755 finner vi Anders Hindersson upptagen för ett kronotionde, som belöper sig till 2/3 kappar råg och 1 fjärding 1 2/3 kappar havre. Enligt tiondelängden är prästerskapets »tertial« fråndragen, och alltså återstår som kronotionde 2/3. Kronotiondet multipliceras därför med 15 för att vi skall få siffrorna för produktionen: 7,5 fjärdingar råg, d.v.s. knappt en tunna och 2,65 tunnor havre. Räknas havren om till ren säd, stannar det vid 1,3 tunna. Produktionen inskränker sig alltså till ungefär 2 tunnor, vartill kommer 1 tunna från bruksmagasinet.

Även om vi har rätt att förmoda en relativt hög andel animaliska födoämnen på grund av god tillgång på mulbete och slåttermarker, förefaller det ändå helt orealistiskt, att Anders Hinderssons familj skulle ha klarat sig med tre tunnor spannmål.[Not]

Vi vet dock, att Anders Hinderssons familj klarade reproduktionen 1754-1755. De överlevde och kunde också arbeta. Men vill vi också veta, hur deras näringsbehov tillfredsställdes, ger varken brukets avräkningsbok eller tiondelängden något tillfredsställande svar.


[Nästa] [Oppåt] [Bakåt]
Nästa: Arbetsåret 1774-1775. Opp: En förproletär stamfamilj. Bakåt: Produktion -- reproduktion.


Finntorparna i Mången.

Denna text är hämtad ur Per Jonssons avhandling »Finntorparna i Mången«..
Copyright © 1989 Per Jonsson. .
Copyright © 1999 Erik Jonsson.
Fullkomlig överensstämmelse med den tryckta boken garanteras icke.
Kartor, fotografier och andra bilder i den tryckta boken ingår icke i denna utgåva på Världsväven.
Det är tillåtet att citera ur texten samt skriva ut densamma (vilket dock är olämpligt) i ett enda exemplar för eget, personligt, privat, ickekommersiellt bruk. Övrig exemplarframställning förbjudes.
Det är icke tillåtet att visa denna sida inom ram (s.k. frame) på annan WWW-sida.
Den, som önskar flera exemplar av denna text eller tillgång till kartor och bilder, hänvisas till den tryckta boken, ISBN 91 85454 25 7.

Fri Nov 5 05:54:35 CET 1999


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.

Innehåll:

Litteraturförteckning
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).