free web hosting | free website | Business Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting
Free webhosting

Finntorparna i Mången.

[Nästa] [Oppåt] [Bakåt]
Nästa: Hällefors silverbergsting. Opp: Romersk rätt och bergsrätt. Bakåt: Svenska bergsdomstolar och feodala


Bergstingsrätten i lagstiftning och doktrin.

Den äldsta författning, som antyder en särskild bergsjurisdiktion, är det ovan (sidan [*] här eller s. 146 i pappersboken) nämnda Magnus Erikssons privilegium för Västra berget i Närke, där det föreskrives, att bergsfogden tillsammans med tolv rådmän skall övervaka, att allt vid bergsbruket går rätt till.[Not] I Magnus Erikssons privilegier för Stora Kopparberget 1347 heter det:

Item unnom vi idär dät, at maaghen oc skulin sätia oc haua tjoghärtan Radmän [ … ] Af dåm tijoghärtan skulu twe wäljes berghämästärä, en af dåm skal ware domärä um all mal [ …  ][Not]

Kort därefter, 1354, utfärdas bergsordning för Norberg:

Först havom vi statt och skipat, att tolv skola de vara, som för bergeno skola stånda och deras rätt värja, och de tolv skall vår fogde nämna, de som han vet bestå och skälekaste vara.[Not]

I Gustav II Adolfs förordning för Kopparbergsmännen 1621 ålägges bergmästaren att hålla gruveting:

Så skall Bergmästaren gruveting stämma och gemene man vårt brev föreläsa låta, såsom ock om gruvones nödige ärender grundeligen berätta, då bör var bergsman, som ej laga förfall haver, sig hörsammeligen bevisa och till gruveting komma och sitt beskedeliga råd meddela, och vad som då enhälleligen av de 24 äldste beslutit bliver, skall stadigt hållas och i Bergslagsboken inskrivas [ … ] Kan så hända att något stort bergsfall sker, skall gruveting stämmas [ … ]

I samma förordning talas också om en nämnd av sexmän, vilka aldrig skulle få utbytas mer än tre åt gången.[Not]

1636 utfärdade drottning Kristinas förmyndarregering en ordning för järnbergslagen, som skulle gälla tills vidare. Här gavs anvisningar om hur sexmän och gruvfogde skulle tillsättas:

Och på det att vid alle gruvor må desto skickligare tillgå, skall bergmästaren förordna och tillsätta vid var gruva sex bergsmän, som kallas skole gruvornes sexmän, såsom ock en gruvefogde, vilken skall med sexmännens inrådan förestå gruvorne och sexmännen alltid stämme bergsmännen.[Not]

Bergstingets betydelse för arbetarnas disciplinering understrykes genom bestämmelser om arrestlokal:

Vid var och en gruva, som något stor är, skall byggas en Kista eller Fångehus för dem, som ogudaktige äre, och motvillighet driva.[Not]

Det 1634 inrättade generalbergsamtet, Bergskollegii föregångare, blev appellationsdomstol för bergsdomstolarna,[Not] och i Kungl. Maj:ts fullmakt för Bergskollegium 1649 heter det:

Detta kollegium skall ock hava makt att dijudicera alla de ärender, som till dem kunne skjutne bliva, ifrån alle Härads- Gruve- och Hammarsmedsting och eljest efter lag, recesser, gruveartiklar och allehanda bergsordningar, deras censur underkastas bör, och vad som således kollegiumet resolverar och avdömer, det samma stånde fast och gillt och ej vidare än Vår egen Revision, när den tillbörligen efter processen sökt bliver, underkastat varda [ … ][Not]

Samma år, 1649, fick riket i och med Generalbergsprivilegierna sin första samlade bergsrätt. Till skillnad från vad fallet är i Tyskland, är svensk bergsrätt intill dess fragmentarisk, vilket ytterligare understryker det svenska beroendet av tyska förebilder. När det gäller bergsprocessrätt erhöll den i Sverige aldrig något omfång jämfört med den medeltida böhmiska eller de tyska bergsrätterna. Den inskränker sig till ett par kortare avsnitt, dels i 1649 års Järnbergsordning, dels i Stora Kopparbergs gruveartiklar samma år. I Järnbergsordningen heter det:

Uppå det Justitien må varda behörigen administrerad, så skall Bergmästaren vara förpliktad ordinarie en gång om året eller oftare när så behöves, hålla gruveting och uti tillförordnade tingstugor sammankalla allt ämbetsfolket, som är smederna med sine mästersvenner och läredrängar jämte andra hantlangare och tjänstefolk vid bruken samt deras husbönder, där han jämte åldermannen och av ämbetsfolket där till förordnade sexmän skole upptaga, skärskåda och avdöma alla klagomål och besvär, som emellan husbönderne och deras ämbetsfolk och tjänare passera kunne och uti allt följa Sveriges lag, gruveartiklarne, hammarsmeds-, denne järnbergsordning och andre stadgar [ … ][Not]

Genom hänvisningen till Stora Kopparbergs gruveartiklar blev dessa i vissa avseenden normerande också för järnverken och silververken.[Not] Enligt dessa ålåg det bergmästaren »förmedelst gruveskrivaren att hålla en riktig bok på alla de domar, saköre och andre gruvones saker, som på gruvetingen förrättas [ … ] och dem i Vårt General Bergs Ämbete årligen in Octobri att inleverere [ … ]«[Not]

Bergstingen reglerades även genom senare tillkomna spridda förordningar. 1689 fastställdes sålunda terminen för de årliga bergstingen till maj och juni månader »och allt intill midsommartiden«.[Not]

I Bergskollegii resolution över några hammarsmeders besvär 1673 fastslås som en rättighet för de arbetande att delta i bergstinget:

Och på det var och en må tillfälle hava sin sak vid bergstingen att föredraga och där å dom söka; så skola själve mästarne så väl som alle mästersvenner samt andre under bruken sorterande personer (där de å tingen något skäligen hava att föredraga) varken utav sine mästare eller bruksförvaltare där ifrån förhindrade eller avhållne bliva, emedan bergsordningarne dem sådant uttryckeligen tillåta [ …  ][Not]

Litteraturen om de svenska bergsdomstolarna är föga omfattande och inskränker sig, om man bortser från kortare notiser, till några presesavhandlingar i Uppsala från senare delen av 1700-talet.

1779 disputerade Anders Tunborg under Christer Berch på en avhandling med titeln »Om Bergs-Domstolar«. Rättens ordförande bergmästaren har enligt Tunborg tolv bisittare, men Tunborg uppger också, att bergmästaren av allmogen utser en bergsnämnd, varmed torde avses sexmännen.[Not] Fyra slag av mål förekommer enligt Tunborg vid bergstingen: »Alle oeconomie- och politiemål«, som angår bergsdriften, vidare brottmål »uti och under arbetet« förövade, dock ej dråpsmål. Den tredje gruppen mål rör tvister om skog och »åverkningsmål« på bergverkens skogar, såsom svedjande och otillåten kolning. Till sist skall behandlas »contracter om det, som till bergsnäringen hörer«.[Not]

Eftersom bergstinget var en specialdomstol, ersatte det inte härads- och rådstugurätter, och personer under bergsrätt hörde därför också samtidigt under annan jurisdiktion.[Not] Detta kunde ibland leda till kompetenstvister, inte minst vid svedjebrott.[Not] Att man också inom doktrinen var uppmärksam på detta problem, visar en avhandling i Uppsala under Anders Hernberg 1786: »Skillnaden emellan härads- och bergstingsrätternes jurisdiction, i anseende till the bergs-bruk och egendomar rörande mål« av Eric Thimotheison.[Not] Problemet uppmärksammades av den ledande juristen inom det tidiga 1800-talets lagstiftningsarbete, Johan Gabriel Richert. Denne hänvisar i ett yttrande från 1822 till »de otaliga särskilde Domstolarne såsom [ … ] bergsrätter, [ … ] hallrätter m.fl. av vilka krångel och trassel i lagskipningen uppkomma genom beständiga kollisioner och frågor om behörigt forum, dem varken juridiska fakulteten eller Domare med säkerhet förmå upplösa [ … ]«[Not]


[Nästa] [Oppåt] [Bakåt]
Nästa: Hällefors silverbergsting. Opp: Romersk rätt och bergsrätt. Bakåt: Svenska bergsdomstolar och feodala


Finntorparna i Mången.

Denna text är hämtad ur Per Jonssons avhandling »Finntorparna i Mången«..
Copyright © 1989 Per Jonsson. .
Copyright © 1999 Erik Jonsson.
Fullkomlig överensstämmelse med den tryckta boken garanteras icke.
Kartor, fotografier och andra bilder i den tryckta boken ingår icke i denna utgåva på Världsväven.
Det är tillåtet att citera ur texten samt skriva ut densamma (vilket dock är olämpligt) i ett enda exemplar för eget, personligt, privat, ickekommersiellt bruk. Övrig exemplarframställning förbjudes.
Det är icke tillåtet att visa denna sida inom ram (s.k. frame) på annan WWW-sida.
Den, som önskar flera exemplar av denna text eller tillgång till kartor och bilder, hänvisas till den tryckta boken, ISBN 91 85454 25 7.

Fri Nov 5 05:54:35 CET 1999


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.

Innehåll:

Litteraturförteckning
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).