free web hosting | website hosting | Business Web Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting
Free Domain Name with Hosting from Network SolutionsŽ!

Lärobok i Fransyska språket
efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method



Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861



Femtiofemte Lektionen.	Cinquante-cinquičme Leįon.

Feminina Substantiver och Adjektiv.

Qvinnan, hustrun.		La femme, les femmes.
Modren.				La mčre, les mčres.
Dottren, flickan.		La fille, les filles.
Systern.			La soeur, les soeurs.
Ljuset (att bränna).		La chandelle, les chandelles.
Flaskan.			La bouteille, les bouteilles.
Nyckeln.			La clef, les clefs.
Skjortan.			La chemise, les chemises.

Hon - de.			Elle, elles.
Har hon?			A-t-elle?
Hon har.			Elle a.
Hon har icke.			Elle n'a pas.
Hafva de?			Ont-elles?
De hafva.			Elles ont.
De hafva icke.			Elles n'ont pas.

Min.				Ma, de ma, ā ma, ma.
Din.				Ta, de ta, ā ta, ta.
Hans, hennes.			Sa, de sa, ā sa, sa.
Mina.				Mes, de mes, ā mes, mes.

Anm. B. Uti pluralis äro de possessiva pronominerna alltid lika för
båda könen.

Fadren och hans son		Le pčre et son fils
	eller hans dotter.		ou sa fille.
Modren och hennes son		La mčre et son fils
	eller hennes dotter.		ou sa fille.
Barnet och dess broder		L'enfant et son frčre
	eller dess syster.		ou sa soeur.

Anm. C. Man aktgifve noga på följande.

Regel: - De possessiva pronominerna rätta sitt genus i Svenskan efter
egaren, men i Fransyskan efter det egda föremålet. Min, din, hans,
hennes, dess måste uttryckas med mon, ton, son, om saken som eges är
maskulinum, och med ma, ta, sa, om den är femininum, utan minsta
afseende på egarens kön, såsom synes af föregående exempel.

Min penna, mina pennor.		Ma plume, mes plumes.
Din gaffel, dina gafflar.	Ta fourchette, tes fourchettes.
Hans, hennes nöt.		Sa noix, ses noix.
Vår hand, våra händer.		Notre main, nos mains.
Eder mun, edra munnar.		Votre bouche, vos bouches.
Deras dörr, deras dörrar.	Leur porte, leurs portes.

Anm. D.  Det personliga pronomen leur må icke förvexlas med det
possessiva leur. Det förra antager aldrig ett s, hvilket det sednare
deremot gör, så snart det egda föremålet står i pluralis. T. ex. Je
leur parle, jag talar med dem; je vois leurs frčres et leurs soeurs,
jag ser deras bröder och systrar.

Den vackra qvinnan.		La jolie femme.
De vackra qvinnorna.		Les jolies femmes.

Regel: - Alla adjektiver, utan undantag, ändas i femininum singularis
på stumt e och i pluralis på es.

Det lilla ljuset,		La petite chandelle,
	de små ljusen.			les petites chandelles.
Den stora flaskan,		La grande bouteille,
	de stora flaskorna.		les grandes bouteilles.

Hvilken qvinna? Hvilka qvinnor?	Quelle femme? Quelles femmes?
Hvilken flicka? Hvilka flickor?	Quelle fille? Quelles filles?

Denna qvinna.			Cette femme.
Dessa qvinnor.			Ces femmes.
Den här mamsellen (fröken).	Cette demoiselle-ci.
De här mamsellerna.		Ces demoiselles-ci.
Den der mamsellen (fröken).	Cette demoiselle-lā.
De der mamsellerna.		Ces demoiselles-lā.
Handen, händerna.		La main, les mains.
Den högra handen.		La main droite.
Den venstra handen.		La main gauche.
Jag har ondt i en hand.		J'ai mal ā la main.

Anm. E.  Avoir mal brukas i Fransyskan med dativen för att uttrycka
sjukdom eller smärta i någon kroppsdel.

Tanden, tänderna.		La dent, les dents.
Har Ni tandvärk?		Avez-vous mal aux dents? 
Jag har ondt i hufvudet.	J'ai mal ā la tęte.
Jag har ondt i sidan.		J'ai mal au coté.
Han har ondt i fötterna.	Il a mal aux pieds.
Ansigtet.			La figure.
Munnen.				La bouche.
Kinden.				La joue.
Tungan, språket.		La langue.
Dörren.				La porte.
Fönstret.			La fenętre.
Gatan.				La rue.
Staden.				La ville.
Lärftet.			La toile.
Den gamla qvinnan.		La vieille femme.

Observera.  -- Af det föregående synes, att den egendomliga ändelsen
för qvinliga så väl sakord som egenskapsord är i Fransyskan bokstafven
e. Några adjektiver hafva likväl denna ändelse äfven för maskulinum;
dessa äro då lika för begge genera; t. ex.

En älskvärd man.		Un homme aimable.
En älskvärd qvinna.		Une femme aimable.

Kammaren, rummet.		La chambre.
Kammaren på baksidan,		La chambre de derričre,
		åt gården.			sur le derričre.
Kammaren på framsidan,		La chambre du devant,
		åt gatan.			sur le devant.
Öfre kammaren,			La chambre du haut.
     kammaren i en öfre våning.

Partitiva Artikeln för Femininum.

Nom, Acc: de la.	Gen. de		Dat. ā de la.

Anm F.  Om pluralis af denna artikel, samt dess form före att
adjektiv, se lekt. 11.

Anm. G.  De flesta Adjektiver, som ändas i maskulinum på e, eil, ien,
on och et fördubbla slutkonsonanten före de stumma e i
femininum. Exempel:

En grym (smärtsam) visshet.	Une cruelle certitude.
Ett lika löfte.			Une pareille promesse.
En gammal bekantskap.		Une ancienne connaissance.
En god sanning.			Une bonne verité.
En stum qvinna.			Une femme muette.

Anm. H.  Uti maskulinum heta de ofvanstående adjektiverna cruel,
pareil, ancien, bon, muet.

Obestämda artikeln för Femininum.

Nom, Acc: une.		Gen. d'une.	Dat. ā une.

En dygdig qvinna.		Une femme vertueuse.

Anm. I.  Adjektiver, som i maskulinum ändas på x, förvandla uti
femininum detta x till se; såsom: vertuex, fem. vertueuse, dygdig.

En lycklig mamsell.		Une demoiselle heureuse.
En verksam ung person.		Une jeune personne active.

Anm. K.  Adjektiver, som i maskulinum ändas på f, förändra i femininum
f till ve; såsom: actif, fem. active.

En ny klädning.			Une robe neuve.
Ett naift förslag.		Une proposition naīve.

Har Ni min penna?		Avez-vous ma plume?
Nej, min fru, jag har den icke.	Non, madame, je ne l'ai pas.
Hvilken flaska har Ni		Quelle bouteille avez-vous
		sönderslagit?				cassée?
Hvilken dörr har Ni öppnat?	Quelle porte avez-vous ouverte?

Participe passé öfverensstämmer med det i frågesatser föregående
ackusativ-objektet i genus och numerus.

Hvilka fönster har Ni öppnat?	Quelles fenętres avez-vous ouvertes?
Hvilka flaskor har qvinnan	Quelles bouteilles la femme a-t-elle
		sönderslagit?				cassées?
Hvilken mamsell har Ni		Quelle demoiselle avez-vous
		fört på balen?			conduite au bal?
Hvilket vatten har Ni druckit?	Quelle eau avez-vous bue?
Hvilka bref har Ni skrifvit?	Quelles lettres avez-vous écrites?
De här, de der.			Celles-ci, celles-lā.
Har Ni den här pennan eller	Avez-vous cette plume-ci ou
		den der?			celle-lā?

Henne (den) -- dem.		La -- les.
Ser Ni denna qvinna?		Voyez-vous cette femme?
Jag ser henne.			Je la vois.
Har Ni sett mina systrar?	Avez-vous vu mes soeurs?
Nej, fröken,			Non, Mademoiselle,
	jag har icke sett dem.		je ne les ai pas vues.
Åt henne, honom -- åt dem.	Lui, leur.
Talar Ni med mina systrar?	Parlez-vous ā mes soeurs?
Jag talar med dem.		Je leur parle.
Groft lärft.			De grosse toile.
Godt vatten.			De bonne eau.
En serviett.			Une serviette.

Anm. L.  Somliga Adjektiver bilda sina femininer på sätt, som icke
kunna hänföras under några allmänna regler, nemligen:

1. Följande fördubbla slutkonsonanten:

Låg.				Bas, basse.
Tjock, tät.			Épais, épaisse.
Uttrycklig, enkom.		Exprčs, expresse.
Fin, artig, vacker.		Gentil, gentille.
Fet.				Gras, grasse.
Grof, tjock.			Gros, grosse.
Trött.				Las, lasse.
Ingen.				Nul, nulle.
Enfaldig.			Sot, sotte.

2. Följande fördubbla bokstafven l:

Skön.				 Beau/bel, belle.
Ny.				 Nouveau/nouvel, nouvelle.
Gammal.				 Vieux/vieil, vieille.
Dåraktig.			 Fou/fol, folle.
Mjuk, vek.			 Mou/mol, molle.

3. De flesta Adjektiver, som ändas på eur, förändra denna ändelse: a)
   somliga till euse b) andra till rice och c) andra åter till
   eresse.T.ex.:

Bedräglig.			Trompeur, trompeuse.
Lögnaktig.			Menteur, menteuse.
Språksam.			Parleur, parleuse.
Utförande.			Exécuteur, exécutrice.
Förföljande.			Persécuteur, persecutrice.
Förtjusande.			Enchanteur, enchanteresse.
Syndande.			Pécheur, pécheresse.
Hämnande.			Vengeur, vengeresse.

4. Följande Adjektiver äro helt och hållet oregelbundna uti bildningen
   af sina femininer:

Frikänd.			Absous, absoute.
Mild.				Bénin, bénigne.
Hvit.				Blanc, blanche.
Bräcklig.			Caduc, caduque.
Söt, ljuf.			Doux, douce.
Falskt.				Faux, fausse.
Älsklings-.			Favori, favorite.
Frisk.				Frais, fraîche.
Fri.				Franc, franche.
Grekisk.			Grec, grecque.
Lång.				Long, longue.
Elak, illvillig.		Malin, maligne.
Offentlig.			Public, publique.
Röd, rödbrun.			Roux, rousse.
Torr.				Sec, sčche.
Tredje.				Tiers, tierce.
Turkisk.			Turc, turque.
Förrädisk.			Traître, traîtresse.

Anm. M.  Adjektivernas pluralis bildas på samma sätt som
substantivernas. Af de följande 28 Adjektiverna hafva de första 18
ingen pluralis uti maskulinum; de sista tio kunna visserligen bilda
pluralis genom tillägg af s; men man undviker hellre att bruka dem i
pluralis uti maskulinum.

Sydlig.				Austral.
Hörande till andliga sysslor.	Bénéficial.
Nordlig.			Boréal.
Vinterlig.			Brumal.
Hörande till kyrkolagen.	Canonial.
Diametralisk.			Diametral.
Som grundar sig på erfarenhet.	Expérimental.
Hörande till läpparne.		Labial.
Hörande till tungan.		Lingual.
Hörande till rening.		Lustral.
Tidig.				Matinal.
Hörande till medicin.		Médical.
Sinnes-, inre.			Mental.
Fosterländsk.			Natal.
Hörande till skyddsherrn.	Patronal.
Sentimental.			Sentimental.
Vokal-.				Vocal.
Hörande till djurkretsen.	Zodiacal.
Vänskaplig.			Amical.
Olycklig.			Fatal.
Barnslig.			Filial.
Slut-.				Final.
Tarflig.			Frugal.
Is-.				Glacial.
Lustig.				Jovial.
Sjö-.				Naval.
Påsk-.				Pascal.
Jungfrulig.			Virginal.

Vackra linneskjortor.		De belles chemises de toile.
Vackra silkesstrumpor.		De beaux bas de soie.
Kristen.			Le chrétien, la chrétienne.
Juden.				Le juif, la juive.
Negern.				Le nčgre, la négresse.
En kamrat.			Un compagnon, une compagne.
En vän.				Un ami, une amie.
Fira.				Célébrer, fęter.

Skriföfningar.

170.

Huru må edra bröder? De hafva mått ganska bra sedan några dagar. Hvar
uppehålla de sig? De uppehålla sig i Paris. Hvilken dag i veckan fira
Turkarne? de fira fredagen; men de kristna fira Söndagen, Judarne
Lördagen och Negrerna sin födelsedag. (le jour de leur
naissance). "Ibland eder landtfolk (parmi vous autres gens de
campagne) finnas väl många dårar, eller huru? (n'est-ce pas)?" frågade
en filosof här om dagen (l'autre jour) en bonde. Denne svarade
(répondit): "Min herre, man finner sådana i alla stånd (l'état)."
"Dårar säga stundom sanningen (la vérité)," sade filosofen. Har eder
syster mitt guldband? Hon har det icke. Hvad har hon? Hon har
ingenting. Har eder moder något? Hon har en vacker guldgaffel. Hvem
har min stora flaska? Eder syster har den. Ser Ni någon gång min
syster? Jag ser henne ofta. När har Ni sett eder syster? Jag har sett
henne för fjorton dagar sedan. Hvem har mina sköna nötter? Eder goda
syster har dem. Har hon äfven mina silfvergafflar? Hon har dem
icke. Hvem har dem? Eder moder har dem. Hvilken gaffel har Ni? Jag har
min jerngaffel. Hafva edra systrar haft mina blommor? De hafva icke
haft dem, men jag tror att deras barn hafva haft dem. Hvaröfver
beklagar sig eder broder? Han klagar deröfver, att han har ondt i
högra handen. Hvarföre beklagar Ni eder? Jag beklagar mig derför, att
jag har ondt i venstra handen.

171.

Är eder syster lika gammal som min moder? Hon är icke så gammal, men
hon är större. Har eder broder handlat någonting? Han har handlat
något (il en a fait). Hvad har han köpt? Han har köpt vackert lärft
och goda pennor. Har han icke köpt silkesstrumpor? Han har köpt
sådana. Skrifver eder syster? Nej, Madame, hon skrifver icke. Hvarföre
skrifver hon icke? Emedan hon har ondt i handen. Hvarföre går eder
grannes dotter icke ut? Hon går icke ut, emedan hon har ondt i
fötterna. Hvarföre talar min syster icke? Emedan hon har ondt i
munnen. Har du icke sett min silfverpenna? Jag har icke sett den. Har
du en kammare på framsidan? Jag har en på baksidan, men min broder har
en på framsidan. Är det (est-ce) ett rum i öfre våningen? Det är ett
sådant (c'en est une). Går vår skomakares hustru redan ut? Nej,
Madame, hon går icke ut ännu; ty hon är ännu ganska sjuk. Hvilken
flaska har eder lilla syster sönderslagit? Hon har slagit sönder den,
som min moder köpte i går. Har Ni ätit min soppa eller min moders? Jag
har ätit hvarken eder soppa eller eder moders, utan min goda
systers. Har Ni sett den qvinna, som var hos mig i dag på morgonen?
Jag har icke sett henne. Har eder moder gjort sig illa? Hon har icke
gjort sig illa.

172.

Har Ni ondt i näsan?  Jag har icke ondt i näsan, men jag har
tandvärk. Har Ni skurit er i fingret? Nej, Madame, jag har skurit mig
i handen. Vill Ni gifva mig en penna? Jag vill gifva eder en. Vill Ni
hafva den här eller den der? Jag vill icke hafva någondera. Hvilken
(laquelle) vill Ni hafva? Jag vill hafva den, som min syster har. Vill
Ni hafva den här eller den der? Jag vill icke hafva någondera. Hvilken
(laquelle) vill Ni hafva? Jag vill hafva den, som min syster har. Vill
Ni hafva min moders goda, svarta silke (bonne soie noire) eller min
systers? Jag vill varken hafva eder moders eller eder systers, utan
det, som Ni har. Kan Ni skrifva med denna penna? Jag kan skrifva med
den. Hvarje (chaque) qvinna tror sig vara älskvärd, och hvar och en
(chacune) är egenkär (a de l'amour propre). På samma sätt som (de męme
que) karlarne, min vän; mången (tel) anser sig för (se croit) lärd,
som icke är det, och många (bien des) män öfverträffa (surpasser)
fruntimren uti fåfänga (en vanité).

Hvad fattas eder? Det fattas mig intet. Hvarföre klagar eder syster?
Emedan hon har ondt i kinden. Har eder broder ondt i handen? Nej, men
han har ondt i sidan. Öppnar Ni fönstret? Jag öppnar det, emedan det
är för varmt. Hvilket fönster har eder syster öppnat? Hon har öppnat
det i kammaren på framsidan. Har Ni varit på balen hos min gamla
bekanta (la connaissance)? Jag har varit der. Hvilka flickor har Ni
fört på balen? Jag förde dit min systers väninnor. Dansade de? De
dansade mycket. Hade de roligt? De hade roligt. Stadnade de länge på
balen? De stadnade der i två timmar. Är detta unga fruntimmer en
Turkinna? Nej, hon är Grekinna. Talar hon Fransyskan? Hon talar
den. Talar hon icke Engelskan? Hon talar den äfven, men hon talar
bättre Fransyska. Har eder syster en kamrat. Hon har en. Älskar hon
henne? Hon älskar henne mycket, ty hon är ganska älskvärd.

Innehållsförteckning

I boken ingår äfven efter lektionerna:

Lektionerna äro afskrifna af Erik Jonsson år 1993. Fullkomlig öfverensstämmelse med förlagan utlofvas icke.


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll: