free web hosting | free website | Business Web Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting

Lärobok i Fransyska språket
efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method



Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861



Fjerde Månaden.                Quatričme mois.

Sjuttiosjette lektionen.       Soixante seizičme Leįon.

Vilja säga; mena; betyda.       Vouloir dire.

Hvad menar Ni?                  Que voulez-vous dire?
Jag menar.                      Je veux dire.
Hvad menar denne man?           Que veut dire cet homme?
Han menar.                      Il veut dire.
Hvad skall detta betyda?        Qu'est-ce que cela veut dire?
   Hvad vill detta säga?                  Que veut dire cela?
Det vill säga.                  Cela veut dire.
Det vill säga                   Cela ne veut dire
   (betyder) ingenting.                      rien. 
Jag vet icke                    Je ne sais pas
   hvad det vill säga.             ce que cela veut dire.

Vara mycket noga, noggrann.     Y regarder de prčs.

Jag vill icke gerna             Je n'aime pas
   hafva något att göra            ā avoir affair 
   med denne man, ty han           ā cet homme, car il
   är alltför grannlaga.           y regarde de trop prčs.

Blifva otålig,                  S'impatienter.
   förlora tålamodet.

Blifven icke otåliga deröfver!  Ne vous impatientez pas de cela.

Vaka, sitta uppe.               Veiller.

Jag har suttit uppe             J'ai veillé
        hela natten.               toute la nuit.

Råda.                           Conseiller.

Klädsel (sätt att kläda sig).   La mise.
En prydlig klädsel.             Une mise élégante.

Kläda sig.                      Se mettre.

Denne man kläder sig            Cet homme se met
          alltid väl.              toujours bien.

Finna något att klandra         Trouver ā redire
        (vid) uti något.         ā quelque chose.

Denne man finner alltid         Cet homme trouve toujours
   något att klandra uti           ā redire ā
   allt hvad han ser.              tout ce qu'il voit.
Finner Ni något att             Trouvez-vous
   klandra vid detta?              ā redire ā cela?
Jag finner intet att            Je n'y trouve rien
      klandra dervid.                     ā redire.

Ett spratt; ett slag            Un tour.
   (fram och tillbaka).

Spela ett spratt.               Jouer un tour.
Spela någon ett spratt.         Jouer un tour ā quelqu'un.
Gå ett slag                     Faire un tour.
   (fram och tillbaka).
Jag har gått ett slag           J'ai fait un tour
   omkring trädgården.                  de jardin.
Han har gått två slag           Il a fait deux tours
   omkring trädgården.                     de jardin.
Gå ut på en liten stund.        Faire un petit tour.
Resa igenom Europa.             Faire le tour de l'Europe.

Än mer, dessutom,               De plus.
   till (adverb).

Ni har gifvit mig tre böcker,   Vous m'avez donné trois livres,
   men jag vill hafva tre till.    mais j'en veux trois de plus.

Mindre.                         De moins.

Tre mindre.                     Trois de moins.
Tre för mycket.                 Trois de trop.

Min verkningskrets;             Ma portée.
   fattningskraft, förmåga.

Inom min verkningskrets.        Ā ma portée.
Öfver min fattning.             Au-dessus (hors) de ma portée.
Dessa saker äro icke uti        Ces choses ne sont pas ā
   hvars och ens förmåga.          la portée de tout le monde.
Inom skotthåll.                 Ā la portée du fusil.
Inom ett skotthåll.             Ā une portée du fusil.
Inom två skotthåll.             Ā deux portées du fusil.
Huru många skott                Combien de coups de fusil
   har Ni skjutit?                        avez-vous tirés?
	(Se Lekt. 48.)

Jag skulle gerna vilja veta,	Je voudrais bien savoir pourquoi
   hvarföre denne man gör ett      cet homme fait un
    sådant buller (uppseende).     tel bruit.

Så länge som.                   Tant que.

Så länge I uppfören eder väl,   Tant que vous vous comportez bien,
             skolen I älskas.                    vous serez aimés.
Borttaga, bortföra.             Enlever.
En munsbit, en munsfylla.       Une bouchée.
Öfverhopa, råga, uppfylla.      Combler.
Uppfylla någon med glädje.      Combler quelqu'un de joie.
Högsinnad, ädelmodig.           Généreux.
Välgörandee.                    Charitable, bienfaisant.
Ni har öfverhopat mig           Vous m'avez comblé
     med välgerningar.                de bienfaits.
Uppriktig.                      Sincčre.
Uppriktigt (adverb).            Sincčrement.
En fördel, nytta.               Un avantage.
Men, skada.                     Le désavantage.
Jag skall aldrig säga           Je ne dirai jamais rien
   något till eder skada.           ā votre désavantage.
Gifva sig.                      Se rendre.

Fienderna hafva gifvit sig.     Les ennemis se sont rendus.

Föredraga.                      Préférer.

Jag föredrager det nyttiga      Je préfčre l'utile
      framför det angenäma.           ā l'agréable.

Anm.  Alla såsom substantiver brukade verber och adjektiver äro
maskuliner. (Se Afh. om Franska subst. genus.)

Se, betrakta.                   Regarder.

Se dessa präktiga blommor med   Regardez ces superbes fleurs au 
   de så friska och glänsande      teint si frais et si éclatant.
                     färgerna!
Färgen.                         La couleur, le teint.
Liljan.                         Le lis.
Violen.                         La violette.
Förgät-mig-ej.                  La germandrée.
Rosen.                          La rose.
En sinnebild.                   Un emblčme.
Den friska grönskan gör         La verdure fraîche fait
         godt åt ögonen.               du bien ā la vue.

Skriföfning 231.

Hvarföre har Ni spelat denne man ett spratt? Emedan han alltid finner
något att klandra uti allt hvad han ser. Hvad vill det säga, min
herre? Det vill säga, att jag icke vill hafva något att göra med
eder, emedan Ni är alltför noggrann. Jag skulle vilja veta, hvarföre
eder broder icke har läst öfver sin lexa. Hon var för svår. Han har
suttit uppe hela natten och har icke kunnat öfverläsa den, emedan
denna lexa var öfver hans fattning. Så snart herr F. ser mig, börjar
han tala Engelska, för att öfva dig, och öfverhopar mig med artigheter
(d'honętetés), så att jag ofta icke vet hvad jag skall svara
honom. Hans bröder göra likaledes (en faire autant). De äro icke dest
mindre rätt goda menniskor (ils ne laissent pas d'ętre de fort bonnes
gens); de äro icke allenast (non seulement) rika och älskvärda, utan
äfven ädelmodiga och välgörande. De älska mig uppriktigt; derföre
älskar jag ock dem och skall följaktligen (par conséquent) aldrig säga
något till deras skada. Jag skulle älska dem ännu mer, om de icke
krusade så mycket (faisaient tant de cérémonies); men hvar och en har
sina fel (le défaut), och mitt är att tala för mycket om deras krus.

Skriföfning 232.

Hafva fienderna gifvit sig? De hafva icke gifvit sig, ty de föredrogo
icke lifvet framför döden. De hade hvarken bröd eller kött, eller
vatten, eller vapen (une arme), eller penningar, och det oaktadt ville
de hellre dö, än gifva sig. Hvarföre är Ni så sorgsen? Ni vet icke
hvad som oroar mig, min kära väninna. Säg mig det; ty jag försäkrar
eder, att jag deltar (partager) uti så väl edra sorger (la peine) som
edra nöjen. Jag är viss derom, att Ni tager del uti (prendre part ā)
mina sorger, men jag kan icke i detta ögonblick säga eder hvad som
oroar mig. Jag skall emellertid säga eder det vid tillfälle (ā
l'occasion). Låt oss nu tala om något annat (d'autre chose)! Hvad
tänker Ni om den man, som talade med oss i går på koncerten? Det är en
rikt begåfvad (de beaucoup d'esprit) man och alldeles icke bedårad af
sina förtjenster (il n'est pas du tout infatué de son mérite). Men
hvarföre frågar Ni mig derom? För att någonting säga. Man säger, att
förnöjsamhet (contentement) är bättre än (passer) rikedom (richesse);
låtom oss derföre alltid vara nöjda! Delom hvad vi hafva, och
förblifvom hela vårt lif oskiljaktiga vänner! Ni skall alltid vara
välkommen till mig, och jag hoppas äfven vara det hos eder. Om jag
såge eder lycklig, skulle jag vara det äfven, och vi skulle vara
nöjdare än de största furstar, hvilka icke alltid äro det. Vi skola
vara lyckliga, om vi äro fullkomligt (parfaitement) nöjda med hvad vi
hafva; och, om vi riktigt uppfylla vår pligt, skall den gode Guden
sörja för det öfriga. Det förflutna är icke mer (Part. prés); oroom
oss icke för framtiden och njutom af det närvarande!

Skriföfning 233.

Sen, mina damer (Mesdames), dessa herrliga blommor med deras friska
och lysande färger; de dricka icke annat än vatten. Den hvita liljan
har oskuldens (l'innocence) färg; violen är anspråkslöshetens (la
modestie) sinnebild; man kan se den i Lovisas ögon (dans les yeux de
Louise). Förgät-mig-ej har himmelens, vår blifvande bonings, färg; och
rosen, blommornas drottning, är skönhetens och glädjens sinnebild. Man
ser allt detta förverkligadt (personnifié), då man betraktar den sköna
Amalia (Amélie). Huru skön är icke den friska grönskan! Den gör godt
åt våra ögon och har hoppets (l'espérance) färg, vår trognaste
(fidčle) väns, som aldrig lemnar oss, icke ens i döden (ā la
mort). Ännu ett ord, min kära vän! Hvad befalles? Jag har glömt bedja
eder att helsa till eder moder. Var god och säg henne, att jag är
ledsen (regretter) att icke hafva varit hemma, då hon nyligen hedrade
mig med sitt besök. Jag tackar eder på hennes vägnar (de sa part), jag
skall icke underlåta det. Farväl!

Innehållsförteckning

I boken ingår äfven efter lektionerna:

Lektionerna äro afskrifna af Erik Jonsson år 1993. Fullkomlig öfverensstämmelse med förlagan utlofvas icke.


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll: