free web hosting | free website | Business Hosting Services | Free Website Submission | shopping cart | php hosting

Lärobok i Fransyska språket
efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method



Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861



Åttatiofemte Lektionen.     Quatre-vingt-cinquičme Leįon.

Fördubbla.                      Doubler.

Dubbelt.                        Le double.
Eder del, andel.                Votre part (fém).
Denne köpman begär              Ce marchand surfait
   dubbelt mer än han bör          du double.
         (för sina varor).
Ni måste pruta med honom;       Il faut que vous marchandiez avec lui.
   han skall slå af hälften.       Il vous rabattra la moitié.
Ni har dubbelt så mycket,       Vous avez double part.
   som belöper sig på
           eder andel.

Förnya, reparera.               Renouveler.
Göra yr i hufvudet, bedöfva.    Étourdir.
Yr i hufvudet, obetänksam.      Étourdi, -e.
Öppen, frimodig.                Franc, franche.
Trycka någons hand.             Serrer la main ā quelqu'un.
Jag sade honom ja.              Je lui dis qu'oui.
Jag sade honom nej.             Je lui dis que non.

Trycka, pressa, klämma.
   Lägga in, inläsa.            Serrer.

Lägg in edra penningar!         Serrez votre argent.
Så snart jag läst min bok,      Aussitôt que j'ai lu mon livre,
        lägger jag in den.                         je le serre.
Jag bryr mig icke mycket om     Je ne me soucie pas beaucoup 
   att gå på theatern i afton.     d'aller ā la comédie ce soir.

Mätta sig, blifva mätt.         Se rassasier.

Jag har ätit en timme           Il y a une heure que je mange
   och kan icke blifva mätt.       et je ne puis me rassasier.
                                   Je mange depuis une heure
                                   et je ne peux pas me rassasier.

Vara mätt.                      Ętre rassasié.

Släcka törsten.                 Se désaltérer.

Jag har druckit en halftimme    Il y a une demi-heure que je bois,
   och kan icke                    et je ne puis me 
   släcka min törst.	           désaltérer.

Hafva släckt sin törst.         Ętre désaltéré.

Törsta efter.                   Ętre altéré de.

Det är en blodtörstig menniska. C'est un homme altéré de sang.
På båda sidor.                  De part et d'autre.
På alla sidor.                  De toutes parts.

God morgon! God dag!            Bon jour.
God afton! God natt!            Bon soir.
God natt, mamma!                Bon soir, ma mčre (maman).
Farväl tills vi träffas åter!   Au revoir.
Jag har den äran att önska er   J'ai l'honneur de vous sohaiter
                en god morgon.      le bon jour, Monsieur (Madame).
Huru mår herrn (frun, fröken)?  Comment se porte Monsieur
                                   (Madame, Mademoiselle)?
Huru har Ni sofvit?             Comment avez-vous dormi?
Jag tackar eder,                Bien sensible ā votre attention,
   som är så god och frågar;
   litet bättre än i går.	   un peu mieux qu'hier.
Jag har sofvit godt,            J'ai bien dormi,
        Gud ske lof!               grâce ā Dieu.
Framför min vördnad             Présentez mes civilités
   (min ödmukaste helsning)        (mes trčs-humbles respects)
   till Herr, Fru, Fröken,         ā Monsieur, Madame, Mademoiselle,
   Herrar  &c.!                    Messieurs &c.!
Försäkra honom (henne, dem)     Assurez-le (la, les)
   om min vördnad,                 de mes respects,
   aktning,                        de mon estime,
   högaktning,                     de ma haute considération,
   vänskap!                        de mon amitié.

Var god och stig in!            Donnez-vous la peine d'entrer.
Stig på, min herre,             Passez, Monsieur,
   jag är hemma här!               je suis chez moi.
Om Ni så önskar.                Vous le voulez. 
Förlåt, om jag stör eder!       Pardon, si je vous dérange.
Alldeles icke,                  Nullement,
   jag är till eder tjenst.        je suis ā vos ordres.
Hvaruti kan jag                 En quoi puis-je
   vara eder till tjenst?          vous ętre utile?
Jag kommer för att begära       Je viens demander
   edert beskydd.                  votre protection.
Jag önskar att det må vara      Je souhaite qu'elle puisse
   eder till någon nytta.          vous ętre utile.
Ni skall göra mig en            Vous m'obligerez
   obeskriflig tjenst.             infiniment.
Räkna på min innerliga          Comptez sur ma vive
   tacksamhet!                     reconnaissance.
Förfoga öfver mig               Disposez de moi
   vid hvarje tillfälle!           en toute occasion.
Ni är mycket god.               Vous ętes bien bon.
Ni gör mig en ära.              Vous me faites honneur.
Jag kan icke                    Je n'ai rien ā
   vägra eder någonting.           vous refuser.
Jag åtager mig det med nöje.    Je m'en charge avec plaisir.
Ni är alltid god.               C'est un effet de votre bonté.
Tusen tack!                     Mille remercîments.
Jag skall vara eder             Je vous en aurai des
   oändligt förbunden.             obligations infinies.
Ni är mycket god.               Vous avez bien de la bonté.
Ni smickrar mig mycket.         Vous me flattez beaucoup.
Edert handlingssätt är ganska artigt.	Vos procédés sont trčs-honnętes.
Jag kan icke nog tacka eder.    Je ne saurais assez vous en remercier.

Tillåt mig, Madame,             Permettez, Madame,
   presentera Herr G.,             que je vous présente Monsieur de G.,
   en gammal vän af vår familj!    comme ancien ami de notre famille.
Det gläder mig mycket           Je suis charmée, Monsieur,
   att få göra eder bekanskap.     de faire votre connaissance.
Jag skall göra allt hvad        Je ferai tout ce qui
   i min magt står,                sera en mon pouvoir 
   för att göra mig värdig         pour me rendre digne
   eder välvilja.                  de votre bienveillance.
Tillåten mig, mina damer,       Mesdames, permettez
   att presentera för eder         que je vous présente
   Herr B., hvars broder har       M. de B. dont le frčre a
   gjort eder kusin                rendu de si éminents services
   så utmärkta tjenster!	   ā votre cousin.
Ah! hvad vi äro förtjusta       Ah! Monsieur, que nous sommes
   att få se eder hos oss!         enchantésde vous voir chez nous.
Det är stora mäns förmånsrätt,  C'est le privilčge des grands hommes
   att besegra afunden;            de vaincre l'envie;
   förtjensten framkallar den,     le mérite la fait naître,
   förtjensten kommer den          le mérite la fait
   att förgå.                      mourir.

Språkegendomliga uttryck, som skilja sig från Svenskan

1) i afseende på bruket af Substantivum.

Detta är ganska sköna taflor.   Voilā des tableaux
                                   d'une grande beauté.

Det Tyska intresset var         L'interęt de l'Allemagne était
   det Ryska motsatt.              opposé ā celui de la Russie.
Friskt mod, soldater,           Courage, soldats,
   segern är vår!                  la victoire est ā nous.
Sofva långt in på ljusa dagen.  Dormir la grasse matinée.
Vara på förderfvets kant.       Ętre ā deux doigts de sa perte.
Vilseleda, förbluffa;           Jeter de la poudre aux yeux.
   slå puder i ögonen.
Svärja och dundra               Jeter feu et flamme.
   (vara mycket vred).
Dela rofvet (vinsten).          Partager le gâteau.
Låta någon springa              Passer quelqu'un
   öfver klingan.                  au fil de l'épée.
Träffa på sin like.             Trouver son maître.
Hafva göromål öfver öronen.     Avoir des affaires par-dessus
                                                     les yeux.

2) I bruket af Pronomen.

All välsignelse                 Tous les biens nous
   kommer från Gud.                viennent de Dieu.
Är detta eder mening?           Est-ce lā votre opinion?
   - Tviflen icke derpå!           - Ne doutez point que ce ne la soit.
Är detta edra betjenter?        Sont-ce lā vos domestiques?
   - Ja, det är det.               - Oui, ce les sont.
Madame, är Ni moder             Madame, ętes-vous la mčre
   till detta barn?                de cet enfant? 
   Ja, det är jag.                 - Oui, je la suis.
Mina damer, ären I              Mes dames, ętes-vous
   de främmande,                   les étrangčres
   som man anmält för mig?         qu'on m'a annoncées?
   - Ja, det är vi.                - Oui, nous les sommes.
Madame, är Ni moder?            Madame, ętes-vous mčre?
   - Ja, det är jag.               - Oui, je le suis.
Madame, är Ni sjuk?             Madame, ętes-vous malade?
Ja, det är jag.                 Oui, je le suis.
Är det länge,                   Y a-t-il longtemps
   sedan Ni ankom?                 que vous ętes arrivée?
Jag har varit här               Je le suis
    i fjorton dar.                 depuis quize jours.
Denna qvinna eger konsten       Cette femme a l'art
   att utgjuta tårar,              de répandre des larmes 
   äfven då hon är                 dans le temps mčme qu'elle est
   som minst bedrövad.             le moins affligée.
Ehuru denna qvinna visar        Quoique cette femme montre
   mer styrka än de andra,         plus de fermeté que les
   är hon derför icke den          autres, elle n'est pas pour cela
   minst bedröfvade.               la moins affligée.

3) I bruket af Verbum.

(a) Avoir.

Vara öppen och uppriktig.       Avoir le coeur sur les lčvres.
Vara snarsticken, häftig.       Avoir la tęte prčs du bonnet.
Den torka, vi hade på våren,    La sécheresse qu'il y a eu au
     har förstört all frukt.           printemps a fait périr
                                              tous les fruits.

(b) Aller.

Skrida till omröstning.         Aller aux voix.
Det gäller lifvet;              Il y va de la vie.
   lifvet är på spel.
Det gäller min ära.             Il y va de mon honneur.
Det förstås (af sig sjelf).     Cela va sans dire.
Handla försigtigt,              Aller pas ā pas.
   vara försigtig.
Handla oförsigtig, obetänksamt. Aller ā bride abattue.
   (Rida i fullt galopp).

(c) Donner.

Göra sig goda dagar (roa sig).  Se donner de bon temps.
Stöta uppå fienden.             Donner sur l'ennemi.
Solen skiner mig i ansigtet.    Le soleil me donne dans la vue.
Icke veta hvart man             Ne savoir oų donner de la tęte.
    skall vända sig.
Gifva fullmagt.                 Donner carte blanche.
Hjelpa; gå till handa.          Donner un coup de main.
Gifva med fulla händer.         Donner ā pleines mains.
Lukretia dödade sig sjelf.      Lucrčce s'est donné la mort.

(d) Faire.

Uppställen för eder             Faites-vous
   grundsatser, och viken          des principes dont vous ne
   aldrig ifrån dem!	           vous écartiez jamais.
Gifva någon nåd.                Faire grâce ā quelqu'un.
Sköta väl sina angelägenheter.  Faire bien ses affaires.
Fäkta.                          Faire des armes.
Vara döf på det örat            Faire la sourde oreille.
   (icke vilja höra något).
Göra något under hand.          Faire quelque chose sous main.

(e) Jouer.

Våga allt; sätta allt på spel.  Jouer ā quitte ou double.
Uppföra en theaterpjes.         Jouer une pičce de théâtre.
Våga det yttersta;              Jouer de son reste.
   våga sista styfvern.

(f) Alla slags Verber.

Jag bestrider det icke.         Je n'en disconviens pas.
Jag kan aldrig få slut på det.
   Jag går icke ut med det.     Je ne puis en venir ā bout.
Komma i handgemäng.             En venir aux mains.
Hon gör allt med behag.         Elle a de la grâce dans tout
                                             ce qu'elle fait.
Det är ett evigt arbete.        C'est la mer ā boire.
Afbryta någon (i talet).        Couper la parole ā quelqu'un.
Afkyla sitt sinne;              Mettre de l'eau dans le vin.
   tygla sin vrede.
Uppställa en armé.              Mettre une armée sur pied.
Detta vin rusar.                Ce vin porte ā la tęte.
Icke veta på hvad fot           Ne savoir sur quel pied danser.
   man skall stå;
   icke veta hvad man 
   skall taga sig till.

Anm. A.  Dessutom finnas i Fransyskan en stor mängd ordspråk eller
ordspråkslika uttryck, hvaraf följande äro de mest brukliga.

Öfning gör mästaren.            Ā force de forger on devient forgeron.
Den som gräfver en grop         Ā qui veut mal, mal arrive.
   åt andra, faller sjelf deri.
Åt häftig sjukdom               Aux grands maux les grandes remčdes.
   kraftigt läkemedel.
Höflighet kostar intet.         Beau parler n'écorche pas la langue.
Godt rykte är bättre än guld.   Bonne renommée vaut mieux que
                                               ceinture dorée.
Kåpan gör icke munken.          L'habit ne fait pas le moine.
   Kläderna gör icke karlen.
Uppskjuten sak är icke förbi.   Ce qui est differé n'est pas perdu.
   Gömdt är icke glömdt.
Hvar och en är sig              Chariteé bien ordonnée commence par
     sjelf närmast.                                        soi-męme.
Hundar som skälla bitas sällan. Chien qui aboie ne mord pas.
Slå två flugor i en smäll.      Faire d'une Pierre deux coups.
Man måste smida,                Il faut battre le fer
   medan jernet är varmt.          quand il est chaud.
Hungern är den bästa kryddan.   Il n'est sauce que d'appétit.
Största fiskarne gå i           Il n'est pire eau que
     spakaste vattnet.                 l'eau qui dort.
Bättre afund än medömkan.       Il vaut mieux faire envie que pitié.
Bättre sent än aldrig.          Mieux vaut tard que jamais.
Änden kröner verket.            La fin couronne l'oeuvre.
Der det finnes en vilja,        Qui veut la fin,
   fins det alltid en väg.         veut les moyens.
Orätt fånget, slätt förgånget.  Bien mal acquis ne profite jamais.
Halfqväden visa är              Le sage entend ā demi-mot.
   för den vise nog.
Med gåfvor och gengåfvor        Les bons comptes font les bons amis.
   varar vänskapen längst.
Tillfället gör tjufven.         L'occasion fait le larron.
Det flyga inga stekta           Nul bien sans peine.
   sparfvar i halsen.
Der ingenting fins, har         Oų il n'y a rien,
   kejsaren sin rätt förlorat.     le roi perd ses droits.
Rom byggdes icke på en dag.     Paris n'a pas été fait dans un jour.
Klingande mynt talar.           Point d'argent, point de Suisse.
Lofva och hålla äro två.        Promettre et tenir sont deux.
Som man bäddar åt sig,          Qui fera bien,
     så får man ligga.             bien trouvera.
Den intet vågar,                Qui ne hasarde
   han intet vinner.               rien n'a rien.
Den sjelf gör sig til lam,      Qui se fat brebis,
   honom uppäter vargen.           le loup le mange.
   Den sjelf kastar sig 	
   under bänken, blir snart
   ditskuffad af andra.
Det är icke guld,               Tout ce qui brille n'est pas or.
   allt som glimmar.
Sanning är ej alltid god        Toute vérité n'est pas bonne ā dire.
   Man bör ha tand för tunga.
Äpplet faller icke              Bon chien chasse de race.
   långt från trädet.
En ärlig karl                   Un honnęte homme
   står vid sina ord.              n'a que sa parole.
Olyckan kommer aldrig ensam.    Un malheur ne vient jamais seul.
Bättre en fågel i handen        Un tiens vaut mieux
   än två i skogen.                que deux tu l'auras.

Det är det skönaste             C'est le plus beau
      land i Europa.               pays de l'Europe.

Anm. B.  Vid en relativ Superlatif uttryckes den Svenska prepositionen
i med genitiven i Fransyskan.  T. ex.

Candia är en af de              Candie est une des îles les plus
   behagligaste öar i              agréables de la
   Medelhafvet.                    Méditerranée.

Han lefver i sin                Il vit dans sa
   tillbakadragenhet               retraite 
   som en verklig filosof.         en vrai philosophe.

Anm. C.  Liksom, som, återgifves med en, då det derpå följande ordet
angifver hvad någon, att döma af hans uppförande, är eller vill vara,
och med comme, då detsamma jemförelsevis blott angifver, hvem en i
sitt uppförande liknar.  T. ex.

Han tilltalade mig som en vän.  Il m'a parlé en ami.
Jag har skrattat som en tok.    J'ai ri comme un fou.
Ni lefver som en konung.        Vous vivez en roi.
Han handlar som en galning.     Il agit en furieux.
Uppföra sig som ett brushufvud. Se conduire en étourdi.
Hvem bultar der,                Qui frappe 
   såsom vore han herre,           en maître,
             der jag är?          oų je suis?
Han arbetar som en arbetskarl.  Il travaille comme un mercenaire.

Skriföfning 248.

En man hade två söner, af hvilka den ene sof långt in på ljusa dagen
och den andre var ganska arbetsam samt steg alltid upp mycket
tidigt. Den sednare, som hade gått ut en morgon ganska bittida (de
grand matin), fann en börs full af guld. Han sprang till sin broder,
för att underrätta honom om sin stora lycka (faire part de qc ā qn),
och sade till honom: "Ser du, Ludvig, hvad man vinner på att stiga upp
tidigt!" "På min ära (ma foi)!" svarade hans broder, "om den, som den
tillhör, icke hade stigit upp tidigare än jag, så skulle han icke
hafva förlorat den."

En ung dagdrifvare tillfrågades, hvad som kom honom att ligga (faire
rester) så länge till sängs. "Jag är sysselsatt," sade han, "med att
hvarje morgon hålla rådslag. Fliten (le travail) råder mig att stiga
upp; lättjan att ligga; och de gifva mig sålunda tjugu skäl både mot
och med (pour et contre). Det tillhör mig att åhöra hvad som säges å
båda sidorna; och knappt är processen (la cause) förbi (entendue),
förrän middagen är färdig."

Man berättar ett skönt drag (le trait) af en förnäm fru (une femme de
qualité): tillfrågad hvad hennes man var, som höll sig dold (ętre
caché), emedan han varit delaktig i en sammansvärjning (pour avoir
trempé dans une conspiration), svarade hon oförskräckt
(courageusement), att hon hade gömt honom. Då denna bekännelse (un
aveu) förde henne inför konungen, sade fursten åt henne, att hon blott
kunde undgå torturen (la torture) genom att upptäcka sin mans
gömställe (en découvrant la retraite de son époux). "Och skall detta
vara tillräckligt?" sade damen. "Ja," sade konungen, "jag gifver eder
mitt ord derpå (en)." - "Välan," sade hon, "jag har gömt honom i mitt
hjerta, der i skolen finna honom." Detta förträffliga (admirable) svar
tjusade hennes fiender.

Skriföfning 249.

Cornelia, Gracchernas (des Gracques) berömda (illustre) moder, egnade
sig (se vouer ā), efter sin gemåls död, hvilken lemnade henne med tolf
barn, åt omsorgen för sin familj med en vishet (la sagesse) och
klokhet, som förvärfvade (acquérir) henne en allmän aktning (l'estime
universelle). Blott tre utaf (d'entre) de tolf hunno till mogen ålder
(l'âge mûr): en dotter, Sempronia, hvilken hon bortgifte med den andre
Scipio Africanus (Scipion l'Africain), och två söner, Tiberius och
Cajus, som hon uppfostrade (éléver) med så mycken sorgfällighet, att,
ehuru man allmänt visste, att de voro begåfvade (nés) med de
lyckligaste naturanlag (disposition), man höll före (juger), att de
hade uppfostran ännu mer än naturen att tacka för sin karakter. Det
svar, som hon gaf en Campanisk dame (une dame de Campanie) i afseende
på dem (ā leur sujet), är mycket beryktadt (fameux) och innehåller
(renfermer) stora lärdomar för förnäma fruar och mödrar.

Denna dame, som var mycket rik samt älskade prål och yttre glans (ętre
passioné pour le faste et l'éclat), hade utbredt (étaler) för henne
sina diamanter, perlor (la perle) och sina dyrbaraste smycken (ses
joyaux les plus précieux), och uppmanade (engager) på allvar Cornelia
att också visa sina smycken. Cornelia ledde skickligt (adroitement)
talet på ett annat ämne, för att afvakta sina söners återkomst, hvilka
voro (étaient allés) uti den offentliga skolan. Då de återkommo hem
och inträdde uti sin moders kammare, sade hon till den Campaniska
damen, pekande på dem: "Här äro mina klenoder och den enda prydnad (la
parure), som jag uppskattar (priser)." Och en sådan prydnad, som utgör
samhällets styrka (la force) och stöd (le soutien), förlänar (ajouter)
åt skönheten en mycket större glans (un plus grand lustre), än alla
Österlandets (l'Orient) juveler."

Innehållsförteckning

I boken ingår äfven efter lektionerna:

Lektionerna äro afskrifna af Erik Jonsson år 1993. Fullkomlig öfverensstämmelse med förlagan utlofvas icke.


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll: