free web hosting | free website | Business Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting

Per Jonsson: Martin Luther i marxistisk
historieskrivning.

[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: Luther som teolog. Opp: Marxister efter oktoberrevolutionen. Bakåt: Reformation och periodisering.


Luther som nationalekonom.

När forskare i DDR ägnar sig åt att analysera Luthers uttalanden i nationalekonomiska spörsmål, kan de, som vi sett (sidan [*] eller den tryckta boken s. 14 ff), göra detta som goda lärjungar till Marx.

Hans Mottek  [46] erinrar om de stora handelsmonopolen, som från 1400-talets slut utplundrade konsumenterna genom att behärska den europeiska kopparmarknaden i syfte att hålla priserna höga. Andra monopol avsåg att behärska marknaden för andra varor som kvicksilver, ull och peppar. När Luther angrep dessa monopol, gav han uttryck för en folklig opinion, vilken dock var maktlös, eftersom monopolföretagen beskyddades av kejsare  och furstar.[Not] Det rika borgerskapet, städernas patricier, var därför nära förbundna med feodalherrarna och ställde sina medel till dessas förfogande vid bondekriget. Borgerskapets mittskikt gick heller mestadels inte över på böndernas sida, då de skrämdes av böndernas sociala krav. För detta skikt spelade befrielsen från Roms utplundring den viktigaste rollen, vilket enligt Mottek  förklarar Luthers avståndstagande från bondekriget.[Not]

Rudhard Stollberg  [54] nämner Luthers kritik av den lyximport, som medförde penningflöde ur landet, och placerar honom som nationalekonomisk tänkare bland  monetaristerna.[Not] Samma syn möter vi hos Fritz Behrens  [3], som betraktar Luthers ekonomiska åskådning som en spegelbild av tidens förändrade produktionsförhållanden,[Not] som innebar, att den gamla feodala samhällsordningen bröts av Wucherkapitalet, vilket tillsammans med köpmannakapitalet tillhör kapitalismens förkapitalistiska former.[Not]

Günter Fabiunke  [10] har utfört en mera omfattande analys av Luthers nationalekonomiska uttalanden. Liksom Behrens  betonar han, att dessa återspeglar den begynnande omvälvningen från feodalism till kapitalism. Den ofta motsägelsefulla sammansättningen av både progressiva och reaktionära drag i Luthers ekonomiska uppfattning förklaras av en motsvarande motsättning inom den antifeodala, borgerliga rörelsen i Tyskland.[Not] När Luther i avlatsstriden  blev talesman för den nationella, borgerliga oppositionen mot den katolska kyrkan, vände han sig, paradoxalt nog enligt Fabiunke,  mot den mera progressiva delen av borgerskapet, de kapitalistiska köpmännen.[Not]

Rötterna till Luthers uppfattning i ekonomiska frågor, hans »småborgerliga  ideologi«, kan enligt Fabiunke  först sökas i föräldrahemmet[Not] — Luthers far hade lyckats arbeta sig upp från lönearbetare till småföretagare — och längre fram i Luthers juridiska studier i Erfurt, där det traditionalistiska draget i hans tänkande grundlades. Men också som »Distriktsvikar« i Augustinerorden fick han kontakt med ekonomiska problem.[Not] Senare kom hans erfarenheter av näringslivet att inskränka sig till Sachsen-Thüringen och förhållandena där, och han saknade enligt Fabiunke  förståelse för de problem, som förknippas med finansiering av produktion genom industrikapital.[Not] Han kände väl till tidens handelspraxis men uteslutande ur konsumentens och småproducentens perspektiv.[Not] Det avgörande för Luthers ekonomiska uppfattning var dock, menar Fabiunke,  hans klasstillhörighet.[Not] Han förblev »den ideologiske representanten för en borgerlig utveckling, vilken var kraftigt präglad av feodala inslag  …  «[Not]

Luther levde i en tid, då staten »med historisk nödvändighet« måste utvecklas till ett maktinstrument för det nationella borgerskapet för att aktivt kunna stå i det borgerligt-kapitalistiska framstegets tjänst. Staten måste därvid spela »sin roll som förlossningshjälp för den nya ordningen«.[Not] Mot denna bakgrund vill Fabiunke  förstå, varför Luther krävde statens aktiva ingripande på nästan alla samhällsområden och tilldelade staten en aktiv ekonomisk roll.[Not] Som progressiv betecknar Fabiunke  även Luthers uppfattning om alla stånd och kallelser som religiöst likvärdiga.[Not]

Som en av de viktigaste beståndsdelarna i Luthers ekonomiska tänkande och som det viktigaste bidraget till utvecklingen mot en borgerlig ekonomi betecknas hans höga uppskattning av arbetet, i synnerhet hans värderande av alla mänskliga arbeten som etiskt-religiöst likvärdiga.[Not] Lantarbetet t.ex., som enligt thomismen kom längst ner på värdeskalan, sattes av Luther högst.[Not]

Ifråga om handeln betraktade Luther arbete, kostnad och risk som de tre »naturliga faktorerna« vid prissättningen. Hans uppfattning härvidlag har enligt Fabiunke  en klart antikapitalistisk karaktär.[Not] (jmfr. sidan [*] eller den tryckta boken s. 16)

Fabiunke  säger sig hos Luther finna en tro  på ekonomisk lagmässighet i det historiska skeendet:

»Detta är ett av Luthers viktigaste bidrag till den ideologiska förberedelsen för en på erkännande av objektiva ekonomiska lagar vilande vetenskaplig politisk ekonomi. Bara detta gör honom värdig en äreställning i det ekonomiska tänkandets historia.«.[Not]

När det gäller Luthers kamp mot ränta och Wucher,  framträder det antikapitalistiska draget i hans tänkande som tydligast.[Not] När Luther emellertid förklarar två former av ränta för tillåtna, »Schadewacht« och »Zinskauf«, bildar detta enligt Fabiunke  »den teoretiska höjdpunkten i hans tänkande«. Luther säges därmed ha visat, att han äntligen börjat inse »de objektiva ekonomiska grundvalarna för förvandlingen av pengar till kapital … «[Not] Luther har, trots en eljest primitiv uppfattning om sambandet mellan räntebildning och produktion, dock riktigt uppfattat räntans materiella grundlag, hur den uppkommer genom produktionen.[Not] Genom sin lära om det berättigade i Zinskauf säges Luther ha bidragit till att juridiska och moraliska hinder för en fortsatt kapitalistisk utveckling undanröjdes.[Not]

Till sist konstaterar Fabiunke,  att Luthers ekonomiska tänkande ofta är motsägelsefullt, vilket förklaras som en reflex av »det vankelmodiga klassmedvetandet hos Luther«.[Not] Med sin tvårikeslära  har han skapat en utgångspunkt för den moderna borgerliga ekonomin.[Not] Men han betecknas dock som helt bunden i sin tids naturahushållningsekonomi, vilket kunde medföra, att samme Luther, som godtog den feodala utsugningen som »naturgemäß«, betecknade former för det kapitalistiska mervärdet som former för otillåten utsugning av nästan.[Not] I detta hänseende liknar Fabiunke  Luther vid de tidiga socialisterna Thomas Campanella  och  Thomas Moore.[Not]


[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: Luther som teolog. Opp: Marxister efter oktoberrevolutionen. Bakåt: Reformation och periodisering.

Per Jonsson: Martin Luther i marxistisk
historieskrivning. Denna text är hämtad ur Per Jonssons bok Martin Luther i marxistisk historieskrivning.
Copyright © 1983 Per Jonsson
Copyright © 1999 Erik Jonsson

Senast rättad 22.6.1999


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll:


Litteraturförteckning

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).