»att bland Johann Hus' eller böhmarnas artiklar finns det många, som är helt och hållet kristliga och evangeliska, och som den allmänneliga kyrkan inte kan fördöma … «.
free web hosting | free website | Business Hosting Services | Free Website Submission | shopping cart | php hosting

Marxister i andra öststater.

Vid disputationen i Leipzig 1529 provocerades Luther att medge,

»att bland Johann Hus'  eller böhmarnas artiklar finns det många, som är helt och hållet kristliga och evangeliska, och som den allmänneliga kyrkan inte kan fördöma … «.[Not]

I ett brev till Spalatin  året därefter bekände Luther:

» … vi är alla omedvetet hussiter.«.[Not]

Luther upplevde tydligen Hus  och hussiterna som föregångare till reformationen. Också den tjeckiske historikern Josef Macek   [29] uppfattar dem på samma sätt. Han placerar också den hussitiska rörelsen i raden av borgerliga revolutioner, som bröt ner feodalismen. Liksom Engels (sidan [*] eller den tryckta boken s. 19) understryker han, att kyrkan som feodalherrarnas heliga, centrala organisation först måste besegras:

»I denna mening intar den hussitiska rörelsen en viktig plats i världshistorien som föregångare till den tyska reformationen och det tyska bondekriget på 1500-talet.«.[Not]   

Den ledande kraften i den hussitiska revolutionära rörelsen var borgerskapet, men den drivande kraften utgjordes av städernas fattiga och av de livegna.[Not]

Liksom »den revolutionära tyska arbetarrörelsen« i DDR räknar reformationen till de progressiva rörelserna i sin historia (se sidan [*] eller den tryckta boken s. 61), så betonar också Macek , att hans lands arbetarklass följt i hussiternas fotspår.[Not]

Macek deltog också i diskussionen om reformationen som en »förborgerlig revolution« (se sidan [*] eller den tryckta boken s. 37 ff). Gentemot Tschaikowskaja  hävdade han att bondekriget, oavsett om borgerskapet deltog eller inte, i sig var en borgerlig revolution. Enligt Macek  hade det uppstått borgerliga förhållanden också bland bönderna, så snart betalning med pengar ersatte det personliga feodala beroendet. Böndernas kamp gällde därför att etablera en ny borgerlig ekonomisk samhällsordning. I bondekriget, i borgerskapets strävan efter politisk makt och i Luthers ideologiska kamp mot feodalkyrkan verkade samma borgerligt revolutionära process.[Not] 

Inte minst tack vare hussitrörelsen spred sig den lutherska reformationen också åt öster och sydost. En ungersk historiker, György Szekely  [11], har behandlat den lutherska reformationen i Ungern.[Not] Den snabba utbredningen av Lutherdomen i Ungern var enligt Szekely inte så mycket ett resultat av idéspridning genom studenter, som besökte Wittenberg, utan berodde snarare på konflikter i det ungerska samhället och tillståndet inom kyrkan.[Not]

Lutherdomen var från början framför allt en borgerlig rörelse i städerna, även om borgerskapet här hade långt svårare än i Tyskland att hävda sina antifeodala krav. Redan 1521 begärde dock borgerskapet i Buda att få en själasörjare, som var anhängare av reformationen. Trots feodal terror efter 1523 fortsatte reformationen att vinna framgång. Särskilt arbetarna inom bergsbruket  var mottagliga för reformationens idéer. Lutherdomen skall enligt Szekely  ha inspirerat gruvarbetarna att ställa sådana krav, som gick långt utöver, vad man önskade inom borgerskapet.[Not]

Efter nederlaget mot turkarna 1526 vid Mohács försvagades statsmakten och de feodala institutionerna, och detta bidrog till att reformationens idéer snabbt utbreddes.[Not] Efter 1530 stödde sig Lutherdomen i Ungern främst på städerna, vilket Szekely  förklarar som en följd av Luthers avståndstagande från bondekriget.[Not]

Han nämner också Lutherska kontakter i Siebenbürgen med grekisk-ortodoxa kyrkan.[Not] Liknande kontakter redogör också en bulgarisk  historiker för,  Jordan Nikoliv.[Not][48] Reformationens idéer nådde Bulgarien som ett led i det intresse, som tyskarna tidigt visade för att nå in med sitt inflytande i det osmanska riket.  Kyrkliga delegationer från Wittenberg utgjorde endast ett av flera kanaler för tysk expansion på Balkan.[Not]

Nikoliv nämner också en bulgar,  som besökte Wittenberg för att lära känna Luthers lära, Dimiter der Myser,  sekreterare hos patriarken av Konstantinopel. Han kom 1559 till Wittenberg och var en längre tid gäst hos Philipp  Melanchthon.[Not]

Även i Bulgarien  blev reformationen enligt Nikoliv en viktig faktor i kampen mot den medeltida ideologin och för nya samhällsförhållanden.[Not]


[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: Marxister i väst. Opp: Marxister efter oktoberrevolutionen. Bakåt: Ny marxistisk Luther-bild.

Per Jonsson: Martin Luther i marxistisk
historieskrivning.

Denna text är hämtad ur Per Jonssons bok Martin Luther i marxistisk historieskrivning.
Copyright © 1983 Per Jonsson
Copyright © 1999 Erik Jonsson

Senast rättad 22.6.1999


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll:


Litteraturförteckning

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).