free web hosting | free website | Web Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting

Per Jonsson: Martin Luther i marxistisk
historieskrivning.

[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: Sammanfattning. Opp: Marxister efter oktoberrevolutionen. Bakåt: Marxister i andra öststater.


Marxister i väst.

Om det förefaller vara tunnsått med historiematerialister i västvärlden, vilka behandlat Luther och reformationen, kan ett skäl härtill vara, att det i väst ofta överlåtits på teologerna att behandla ämnen, som tangerar kyrkohistorien, och teologer är väl mera sällan marxister.

Däremot har marxistisk teori inte sällan sammanfallit med intresset för ekonomisk historia, och som ett exempel på marxister i väst, som behandlat Luther, skall här nämnas två ekonom-historiker, Leo Huberman  [19] och André Gunder Frank  [13].

Huberman  har också för svenska läsare blivit känd genom sin bok Man's Worldly Goods (sv. övers. 1965). Han säger sig med sin bok vilja två saker: »Förklara historien med ekonomisk teori och ekonomisk teori med historien«.[Not] Genom att använda termer för ekonomisk utveckling vill Huberman  förklara, »varför vissa läror uppstod, när de gjorde det, hur de utvecklades, modifierades och kullkastades, när samhällsmönstret förändrades«.[Not]

Luther och reformationen behandlas i det kapitel, som skildrar nationalstatens uppkomst. Luthers och reformationens framgång förklaras med att Luther inte gjorde om tidigare religiösa reformatorers misstag, som bestod i att också försöka reformera samhället.[Not] Luther vann också framgång genom att vädja till nationella känslor:

»Förklara för en grupp människor att det inte bara är deras rättighet utan deras plikt att göra sig kvitt den mäktige främling som har utmanat deras auktoritet i deras eget land, utmåla inför denna grupp människor frestande främlingens oerhörda rikedom som ett byte att överta när han kastas ut — och bli sedan förvånad över att resultatet blir explosivt!«.[Not]

Huberman  delar Engels syn på reformationen som en uppgörelse med feodalismens högborg, katolska kyrkan:

»Den striden antog en religiös förklädnad. Den kallades den protestantiska reformationen.«.[Not]

André Gunder Frank  [13] vill i sitt arbete World Accumulation 1492-1789 visa, hur 1500-talet var den första perioden av koncentrerad kapitalackumulation.[Not] Denna medförde för godsherrarna ett ökat behov av arbetskraft, vilket i sin tur ledde till utvidgad livegenskap.[Not] Det var denna utveckling, som enligt Frank  som sin politiska konsekvens fick tyska bondekriget, lett av Thomas Müntzer, och Luthers reformation. Att bondekriget slutade i nederlag, medan Luthers reformation segrade, var resultatet av

»de allianser som under rådande omständigheter var realistiskt möjliga.«.[Not]


[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Index]
Nästa: Sammanfattning. Opp: Marxister efter oktoberrevolutionen. Bakåt: Marxister i andra öststater.

Per Jonsson: Martin Luther i marxistisk
historieskrivning. Denna text är hämtad ur Per Jonssons bok Martin Luther i marxistisk historieskrivning.
Copyright © 1983 Per Jonsson
Copyright © 1999 Erik Jonsson

Senast rättad 22.6.1999


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll:


Litteraturförteckning

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).