free web hosting | website hosting | Business Hosting Services | Free Website Submission | shopping cart | php hosting


Finskspråkighet en säkerhetsrisk.

Det försvarspolitiska tänkandet fick mot 1800-talets slut sin prägel av denna nationalism i förening med en allt mer skärpt motsättning i Ryssland. Detta kom också att gå ut över den finskspråkiga befolkningen. En svensk officer, Gustaf Björlin, publicerade 1890 broschyren Några ord om vår försvarsfråga. Där heter det: »Ryssarnes plan synes vara att låta det finska språket utbreda sig allt längre väster- och söderut, att låta fennomanerna följa efter med sina agitationer, för att sedan själv vid lägligt tillfälle tända eld på det hopade brännstoffet.«

Enligt Björlin har språkgränsen flyttats allt längre ner för varje årtionde[Not]. Det stämde nu inte. Linné uppgav, att svenska språket upphörde i Sangis[Not], och detsamma framgår av Fr.W. Schuberts reseskildring från 1823[Not]. Där placerar också Hugo Tenerz språkgränsen 1962[Not]. Den har alltså legat ganska fat, med undantag av att finska språket trängt in på samiska områden, t.ex. Gällivare och Jukkasjärvi. Björlin frågade sig, hur finskan kunde ha »en så stark inneboende drivkraft i förhållande till svenskan.« »Men måhända är denna rörelse orsakad av vissa hemliga naturkrafter, som man icke kan se men väl ana … « Som en antydan om vilka dessa »naturkrafter« kan vara, nämner han, att ryska kejsarfamiljens porträtt allmänt lär ha hängt i stugorna i Tornedalen.

När Kungl. Maj:t 1898 hade föreslagit inrättandet av en lärartjänst i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, motiverades detta av det föredragande statsrådet med att Sverige hade en icke obetydlig stam av medborgare, som talade lapska eller finska: »Vi måste lära denna folkgrupps språk, för att vi måtte i tid vidtaga de åtgärder, som kunde finnas nödiga och lämpliga för att hindra deras framtida utveckling att taga mindre önskvärda riktningar.«[Not].

Man har skäl att fråga sig, vad det egentligen var, som orsakade rädslan för en rysk aggression i norr och därmed uppfattningen, att den finskspråkiga befolkningen utgjorde en säkerhetsrisk. En andledning kan ha varit den finska invandringen till Nordnorge, som man trodde ingick i en rysk plan att nå fram till Atlanten[Not]. Talet i vissa finska kretsar om ett »Storfinland« kan också ha verkat oroande[Not]. Men kanske är det inflytelser från Tyskland, som främst påverkat svensk opinion i antirysk och därmed också antifinsk riktning[Not]. Tysklands betydelse för svensk ekonomi och svensk utrikeshandel hade ökat mot 1800-talets slut. Tyskland utövade inflytande på svenskt kulturliv, svensk bildning och även på svensk arbetarrörelse. Bengt Lidforss föreslog rentav i Arbetet år 1900, att Sverige borde söka inträde i Tyska riket som delstat -- det skulle vara enda sättet att stå mot ett ryskt angrepp[Not]. Svenskt militärt tänkande dominerades av tyska synpunkter. Det var ett tyskt intresse att få Sverige till bundsförvant i ett kommande krig mot Ryssland, och det fanns gott om kanaler för tysk påverkan av svensk opinion.


[Nästa] [Oppåt] [Bakåt] [Innehåll] [Index]
Nästa: Språk och ras. Opp: Svensk överhet och finska Bakåt: Finska blir ett främmande

Denna text är hämtad ur Per Jonssons föreläsning »Svensk överhet och finska undersåtar«., vilken tidigare offentliggjorts av Finsk-ugriska institutionen, Lunds universitet, i skriftserien »Finsk-ugriska småskrifter«., häfte 8 (1991).
Copyright © 1991 Per Jonsson.
Copyright © 1999 Erik Jonsson.
Fullkomlig överensstämmelse med den tryckta texten garanteras icke.
Det är icke tillåtet att visa denna sida inom ram (s.k. frame) på annan WWW-sida.

Tue Jul 11 22:32:48 CEST 2000


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.

Innehåll:

Litteraturförteckning
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).