free web hosting | free website | Business Web Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting
...License,
se avsnittet Öppen källkod och fri programvara på s. gif i kapitel 1 och GNU General Public License på s. gif i bilagan.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...(GPL)
Se s. gif. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...låta,
Märkligt låter det kanske på engelska, men knappast på svenska, eftersom vi skiljer på fri och gratis. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...nachos
Vad nu det är för något. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...hårddiskutrymme.
Detta gäller förstås begränsade användningar. Äldre utgåvor av Slackware kan klämmas in på mindre utrymme. Vi har själva fått plats med en starkt begränsad installation på en IBM PS/2 386SX 16 MHz med 4 MB RAM och 30 MB fastskiva, varav 5 MB användes till swap. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...disketter,
Det kunde - och kan - man t.o.m. Slackware 3.4. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...diskett.
Även om man startar på disketter, kan man installera ifrån CD, om bara linuxkärnan har stöd för den typ av CD-ROM-läsare, som kommer till användning. Så kan man göra, om datorn inte tillåter start på CD. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...wars,
Hetsiga dispyter i diskussionsgrupper och andra fora på Internätet. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...redan.
Och läsaren får här dessutom läsa om det på svenska. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...det.
Man behöver inte bläddra ända ner till se-latin1.map för att få svenskt tangentbord. Det går lika bra med det finska fi-latin1.map. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...namnresolver
Namnupplösare. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...installationen.
Såvida man inte kompilerar om kärnan eller ändrar det meddelande, som skall visas vid LILO:s bootprompt. Ö.a
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...X.
Kan vara olämpligt i samband med filhanteraren Midnight Commander, eftersom linjerna i Midnight Commander vid bruk av vissa typsnitt ersättes med bokstäver. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...parametrar;
Detta gäller modulen ne för NE2000-kompatibla ISA-kort. Drivaren ne2k-pci för NE2000-kompatibla PCI-kort klarar sig dock utan parametrar. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...uppringningskoden.
Huruvida detta fungerar i Sverige med Telias kod #43# är inte känt. I så fall skulle man i vårt exempel kunna skriva telefonnumret atdt#43#,0200787878. Den som brukar ha »samtal väntar« påkopplat, kan ju prova detta. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...Retur.
Om modemet har lagrat lämpliga inställningar i ett eller flera minnen, kan man hämta dessa inställningar genom att här välja ATZ, ATZ1 eller liknande. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...använder.
De flesta använder PAP (t.ex. Telenordia och Swipnet) eller CHAP (t.ex. Utfors). Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...ner.
Det finns förstås också sådana knep, som gör det möjligt för vanliga användare att ringa upp ISP utan att logga in som root. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...2.0.
Det fungerar dock icke med VESA 1.2. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...PS/2.
Hjulet på en logitechmus kan man få att fungera genom att i efterhand redigera /etc/XF86Config och ändra protokollet PS/2 till MouseManPlusPS/2 samt lägga till ZAxisMapping 4 5 på en ny rad. Till att börja med väljer man emellertid endast PS/2 i konfigureringsprogrammet. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...knapp.
I X har man nytta av en treknapparsmus och använder ofta mittknappen. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...valet.
Förutsatt att man vid slackwareinstallationen valt rätt port för musen, så att /dev/mouse verkligen är en symbolisk länk till\ /dev/psaux för en PS/2-mus eller till /dev/ttyS0 för en seriemus på första serieporten (som kallas COM1 i DOS).
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...fungerar.
T.ex. i Gnome och Enlightenment. Om man vill komponera särskilda tangentbord, kan man senare kopiera en tangentbordsfil ur katalogen /usr/share/xmodmap till en fil vid namn .Xmodmap i sin hemkatalog och redigera denna fil efter egen smak. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...RAMDAC.
Inte för alla S3-kort heller; t.ex. inte för S3 Trio64 eller S3 Trio64V+.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...gratis.
GNOME är dessutom fri enligt FSF-definitionen, i det GTK tillhandahålles på licensvillkor enligt GPL. Qt, som KDE bygger på, lär även komma att tillhandahållas enligt villkoren i GPL. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...(bootladdaren)
En bootladdare är ett program, som köres när man startar datorn, och som gör det möjligt att starta ett eller flera operativsystem.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...skapats,
För att få rätt ordning på partitionerna, så kan det vara lämpligt att först skapa allihop med Linux' fdisk, sedan ta bort windowspartitionerna även med Linux' fdisk för att slutligen skapa windowspartitionerna i det sålunda skapade lediga utrymmet. I allmänhet skapas partitioner med fdisk i det system, som skall använda partitionerna, således DOS-partitioner i DOS' fdisk och linuxpartitioner i Linux' fdisk. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...rad:
OBS! Detta gäller om man kör Windows 95 eller Windows98! Om man kör MS-DOS före version 7, så är MSDOS.SYS ingen textfil, så att den inte kan (och inte behöver) redigeras på detta vis! Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...FAT-diskett
DOS-formaterad diskett, Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...det.
T.ex. vill man kanske ha flera olika linuxdistributioner i datorn. Då kan man använda LILO till att välja endera vid start. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...inte.
Efter ändringar i filen /etc/lilo.conf måste man förstås köra lilo igen. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...mig.
D.v.s. till Logan Johnson, en av bokens författare. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...fil.
Man kan även behöva ändra i den, om man vill ge vanliga användare rätt att montera vissa enheter. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...filer.
D.v.s. det ingår inte i filsystemet, men det går att ordna med tilläggsprogramvara, som kan användas igenom exempelvis Midnight Commander. Vidare är skrivbordsmiljön KDE försedd med en soptunna, som osäkra användare kan ta för vana att »slänga« filer i i stället för att radera dem direkt. Det bästa är förstås att bara radera filer, man verkligen vill bli av med. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...köra.
Samma tangenttryckning i X minimerar programmet till en ikon. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...Slackware.
I andra linuxdistributioner kan det hända, att man börjar användarnummer på 500 i stället för 1000, och FreeBSD börjar på UID 1001. Om man då flyttar filer och kataloger mellan systemen, kan det bli krångel med ägarskap. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...nummer.
Om användaren ifråga skall ha tillgång till samma kataloger och filer, när en annan linuxdistribution köres, kan det vara förnuftigt att låta användaren få samma UID i de olika distributionerna. Annars behöver man inte ändra på detta. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...users.
I vissa andra linuxdistributioner placeras nya användare såsom förval i en egen grupp med samma namn som användaren. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...Epoch
The Epoch: Tideräkningens början för Unix och unixliknande system. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...X.
Programmet xeyes visar på skärmen ett par ögon, som följer muspekaren.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...maskinen.
Liksom på maskiner med ATX-nätaggregat, om man har aktiverat APM. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...fungera.
Om man installerar GNOME, får man även Gnome-FTP (gftp), som är ett grafiskt gränssnitt emot FTP. Ö.a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...elm.
En tall är ju heller ingen alm.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.


Denna översättning ifrån engelskan är utförd av Erik Jonsson <generaldepoten@rambler.ru> efter Slackware Linux Essentials, officiell handbok för Slackware Linux.

Denna översättning tillhandahålles liksom engelskspråkiga originalet enligt villkoren i GNU General Public License (GPL).
Uppgifterna om författarnas och översättarens namn får ej avlägsnas, utplånas eller eljest göras oläsliga.
Förvaras åtkomligt.
Bäst före: senaste ändringsdatum.


Äldre versioner bör förstöras.


Senast ändrad Tue Oct 24 09:36:13 CEST 2000

Hela boken finns här även beredd för utskrift i den komprimerade postscriptfilen slwhbk.ps.gz (att packa upp med gzip och läsa i Ghostview, GV eller GSView, vilka kan hämtas på ftp.sunet.se).

http://www.slackware.com/http://www.sslug.dk/Ser bra ut i vilken vävläsare som helst.


Litteraturförteckning

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).