free web hosting | website hosting | Business Hosting | Free Website Submission | shopping cart | php hosting
next up previous contents
Vidare: GNU General Public License. Uppåt: Att använda Slackware Linux. Tillbaka: ZipSlack och BigSlack.

Ordlista.

Arbetskatalog (working directory)

Den katalog, vari ett program anser sig köra.

Bakgrunden (background)

Man säger om en process, som är igång utan att ta emot eller styra inmatning på en terminal, att den köres i bakgrunden.

Bibliotek (library)

En samling funktioner, som kan delas av olika program.

Darkstar

Förinställt värddatornamn i Slackware; datorn kallas för »darkstar«, om man inte anger något annat namn.

En av Patrick Volkerdings utvecklingsdatorer, uppkallad efter sången »Dark Star« av the Grateful Dead.

Demon (daemon)

Ett program, som är avsett att köras i bakgrunden och utan användarens ingripande utför en bestämd uppgift (vanligen tillhandahållande av en tjänst).

Device node

En särskild sorts fil i filsystemet /dev, som inför operativsystemet företräder en viss maskinvarukomponent.

DNS

Domain Name Service. Ett system, som översätter datorernas namn till IP-adresser med siffror.

Domännamn (domain name)

En dators namn i DNS (värdnamnet hör också dit).

Dotted quad

IP-adresserna är uppdelade på fyra tal (i intervallet 0-255 decimalt), som avdelas med punkter. Detta skrivsätt kallas ofta i engelskspråkiga texter för dotted quad.

Drivare (device driver)

Ett stycke kod i linuxkärnan, som styr en bestämd maskinvaruenhet.

Dynamisk laddare (dynamic loader)

När ett program kompileras i Linux, så använder det ofta små stycken av programkod (funktioner) ifrån externa programbibliotek. När sådana program skall köras, måste dessa bibliotek finnas tillgängliga och nödvändiga funktioner laddas i minnet. Detta är den dynamiska laddarens uppgift.

Epoch

En epok är ett tidsavsnitt i historien; i Unix börjar »The Epoch« klockan 00:00:00 UTC den 1 januari 1970. Detta anses vara »tidernas morgon« i Unix och unixliknande operativsystem, och all övrig tid räknas efter denna tidpunkt.

Filsystem (filesystem)

En avbild av lagrade data, där »datafiler« hålls lagrade i »kataloger«. Filsystemet är allmän form för återgivande av data, som lagrats på skivor (såväl fasta skivor som löstagbara).

Framebuffer

En sorts grafikanordning; i Linux är det ofta fråga om en programvarumässig framebuffer, som tillhandahåller ett standardgränssnitt för programmen, medan den samtidigt döljer de särskilda maskinvarudrivarna för dem. Detta är ett abstraktionsskikt, som befriar programmen ifrån behovet av att tala olika språk med olika maskinvarudrivare.

FTP

File Transfer Protocol. FTP är ett omtyckt sätt att flytta filer mellan datorer.

Fönsterhanterare (window manager)

Ett X-program, som har till uppgift att tillhandahålla ett grafiskt gränssnitt, vilket går utöver X-fönstersystemets enkla rektangelritande. Fönsterhanterare brukar tillhandahålla titelbalkar för fönster, menyer o.s.v.

Fönstersystemet X (X Window System)

Nätverksorienterat grafiskt gränssnitt, som kommer till användning i de flesta unixliknande operativsystem, Linux inberäknat.

Förgrunden (foreground)

Ett program, som tar emot eller styr inmatning på en terminal, säges köra i förgrunden.

Gateway

En dator som förmedlar data från ett nät till ett annat nät.

GID

Group Identifier. GID är ett unikt nummer, som tillordnas en bestämd användargrupp.

Grupp (group)

I Unix tillhör var användare en grupp, som kan innehålla många användare. Grupptillhörighet utnyttjas för att styra åtkomst och rättigheter mer allmänt än det vore möjligt med förekomsten av olika användarkonton enbart.

GUI

Graphical User Interface. Ett mjukvarugränssnitt, som använder grafiska element såsom knappar, blädderlister, fönster o.s.v. i stället för enbart textbaserad in- och utmatning.

GUI Toolkit

En samling bibliotek, som ger programmeraren färdig kod till framställning av s.k. widgets såsom blädderlister, kryssrutor o.s.v. och bygger upp det grafiska gränssnittet. En sådan GUI-verktygslåda, som ett program använder sig av, är ofta avgörande för, hur detta program ser ut och hur det betjänas.

Hemkatalog (home directory)

En användares hemkatalog är den katalog, som användaren kommer direkt in i vid inloggningen. Användaren har fullständiga rättigheter och får regera mer eller mindre fritt i sin egen hemkatalog.

HOWTO

Ett dokument, som beskriver, hur man gör ett eller annat, såsom att konfigurera en brandvägg eller hantera användare och grupper. Det finns en stor samling sådana dokument, som kan skaffas ifrån Linux Documentation Project.

HTTP

Hypertext Transfer Protocol. HTTP är det protokoll, som Världsväven World Wide Web främst arbetar med.

ICMP

Internet Control Message Protocol. Ett rudimentärt nätverksprotokoll, som huvudsakligen användes för ping.

Internt kommando (shell builtin)

Ett kommando, som ingår i kommandoskalet, i motsats till ett kommando, som tillhandahålles av ett externt program. Exempelvis är kommandot cd inbyggt i bash.

Konto (account)

Alla upplysningar om en användare, inberäknat användarnamn, lösenord, fingerinformation, UID och GID samt hemkatalog. Att skapa ett konto är detsamma som att lägga till och definiera en användare.

Kompilera (compile)

Översätta källkod (människoläsbar programtext) till maskinbegriplig »binär« kod.

Källkod (source code)

Den för människor mer eller mindre läsbara kod, som de flesta program är skrivna i. Källkoden måste kompileras (översättas) till »binär« kod, för att datorn skall kunna köra programmen.

Kärna (kernel)

Operativsystemets hjärta. Kärnan är den del, som tillhandahåller grundläggande processtyrning och ett gränssnitt emot datorns maskinvara.

Kärnmodul (kernel module)

Ett stycke programkod till kärnan, vanligen något slags drivare, som kan laddas in i minnet och tas bort därifrån igen för sig själv medan huvuddelen av kärnan hela tiden ligger kvar i minnet. Moduler är behändiga, när man skall uppgradera drivare eller prova nya inställningar för kärnan, eftersom de kan laddas och tas bort igen, utan att man behöver starta om.

LILO

LInux LOader. LILO är den systemladdare, som fått vidsträcktast användning i Linux.

LOADLIN

Ett program, som kör under MS DOS eller Windows och därifrån startar Linux. Det användes främst på datorer med flera operativsystem (däribland självfallet Linux och DOS/Windows).

Manualavsnitt (man section)

Sidor i den gängse hjälpen för Unix (»man«) är ordnade i avsnitt, för att man enkelt skall kunna hänvisa till dem. Alla sidor om C-programmering ligger i avsnitt 3, systemadministration i avsnitt 5 o.s.v.

MBR

Master Boot Record. Ett område på hårddisken, vilket är förbehållet upplysningar om systemstart. LILO eller andra systemladdare kan skrivas hit.

Miljövariabel (environment variable)

En miljövariabel är en variabel, som är satt i en viss användares skal. Användaren eller program, denne användare kör i detta skal, kan då hänföra sig till denna variabel. Miljövariabel används vanligen till att lagra personliga inställningar och andra förvalda parametrar.

Monteringsställe (mount point)

En tom katalog i ett filsystem, varunder ett annat filsystem kan »monteras« eller ympas på.

Motif

En uppsättning verktyg och bibliotek för programmering av grafiska gränssnitt. Användes i många äldre X-program.

MOTD

Message of the Day. Detta är ett meddelande, som visas för alla användare, när de loggar in. Texten lagras i /etc/motd. Sedan gammalt fungerar detta som en anslagstavla, där systemadministratören kan lämna meddelanden till samtliga användare.

Namntjänare (name server)

En server (nätverkstjänare), som hanterar DNS (domännamnstjänsten). Namntjänare översätter värddatornamn till numeriska IP-adresser.

NFS

Network File System. NFS gör det möjligt att montera filsystem på andra datorer som om de funnes i den egna datorn. NFS erbjuder på så vis transparent fildelning.

Nätverksgränssnitt (network interface)

Kärnan tillhandahåller en virtuell representation av var nätverksenhet såsom nätverksgränssnitt, så att användare och program kan komma åt nätverksenheter.

Oktal (octal)

Ett talsystem, som bygger på basen 8, är oktalt. Det har siffrorna 0-7. Talet 8 blir 010 oktalt, talet 10 blir 012 o.s.v.

Pager

I fönstersystemet är en pager ett program, som låter användaren se och växla mellan flera olika virtuella »skrivbord«.

Partition

En avgränsad del av en hårddisk. Filsystem finns i partitioner.

PPP

Point-to-Point Protocol. PPP används huvudsakligen vid förbindelser genom modem och telefonledning till en ISP, Internet Service Provider (internetleverantör).

Programpaket (software package)

Ett program och dess tillhörande filer, arkiverat och komprimerat till en enda fil tillsammans med nödvändiga skript och upplysningar, som hjälper till med installation, uppgradering och borttagande av programfilerna.

Programserie (software series)

En samling samhörande programpaket i Slackware. Alla KDE-paket tillhör serien »KDE«, nätverkpaket serien »N« o.s.v.

Process

Ett program, som är igång och kör.

Punktfil (dot file)

Dold fil. I Linux börjar namnen på dolda filer med en punkt (dot).

Root disk

Den skiva (vanligen en hårddisk), där rotkatalogen lagras. Då man installerar Slackware medelst start på disketter, använder man förutom startdisketten även en root disk, som då också är en diskett.

Rotkatalog (root directory)

Rotkatalogen är högsta nivån i filsystemet och betecknas med det vanliga, framåtlutade snedstrecket /. Alla andra kataloger förgrenar sig i ett »fil- och katalogträd« under rotkatalogen.

Routingtabell (routing table)

Den uppsättning upplysningar, som kärnan använder för att välja rätt väg, när data skickas omkring på nätverket. Routingtabellen innehåller uppgift om förvald gateway (se d.o.), vilket nätverksgränssnitt som är anslutet till vilket nätverk o.s.v.

Secure shell

Ett sätt att logga in krypterat (och därmed säkert) på en fjärrdator. Flera säkra skal är tillgängliga; man behöver därvid både en klient och en server.

Shadow password suite

Skugglösenordssviten gör det möjligt att dölja krypterade lösenord för användare, medan /etc/passwd för övrigt likväl kan läsas av alla. Detta bidrar till att motverka försök att med ren råstyrka knäcka lösenord.

Signal

Unixprogram kan meddela sig med varandra medelst enkla »signaler«, som är numrerade och vanligen har särskilda betydelser. Kommandot kill -l visar en förteckning över tillgängliga signaler.

Skal (shell)

Ett skal (kommandoskal, kommandotolk) ger användaren ett kommandoradsgränssnitt. När man ser en textprompt såsom dollartecknet $ eller brädgårdstecknet #, då befinner man sig i ett skal.

Skrivbordsmiljö (desktop environment)

Ett grafiskt användargränssnitt (GUI) som köres ovanpå fönstersystemet X och tillhandahåller sådant som integrerade tillämpningsprogram, enhetligt sammanhängande stil på program och beståndsdelar, fil- och fönsterhanteringsmöjligheter o.s.v. Ett steg längre än en enkel fönsterhanterare.

SLIP

Serial Line Interface Protocol. SLIP är ett protokoll, som liknar PPP på så vis, att det användes till att förbinda två maskiner genom ett seriellt gränssnitt.

Standard Error (stderr)

I Unix är detta den vanliga utmatningen av felmeddelanden. Programmen skickar felmeddelanden till stderr, så att de kan skiljas ifrån vanlig utmatning.

Standard Input (stdin)

Detta är i Unix »ingången« för data till ett program. Data kan omdirigeras eller skickas i rörledning till stdin för ett program ifrån vilken källa som helst.

Standard Output (stdout)
Detta är i Unix »utgången« för data från ett program. Vanlig textutmatning ifrån ett program skrives till stdout, som är åtskilt ifrån felmeddelandena, som skrivs till stderr, och kan omdirigeras eller skickas i rörledning till ett annat programs stdin eller till en fil.

Startdiskett (boot disk)

En självstartande diskett, som innehåller ett operativsystem (i vårt fall en linuxkärna), varmed en dator kan startas.

Subnet

Ett IP-adressområde, som är en del av ett större område. 192.168.1.0 är t.ex. ett subnet till 192.168.0.0 (där 0 är en mask, som betyder »odefinierad«); nämligen undernätet ».1«.

Superblock

I Linux talar man om partitioner utifrån begreppet block. Ett block är 512 byte. Superblocket är de första 512 byten på en partition.

Supplemental disk

I Slackware är detta en diskett, som användes under en installation, men som varken innehåller någon linuxkärna (som finns på en boot disk, startdiskett) eller ett rotfilsystem (som finns på en root disk), utan ytterligare filer, som kan behövas, såsom t.ex. nätverksmoduler eller stöd för PCMCIA.

Suspended process

En process, som har blivit »fryst«, så att den är pausad tills den endera dödas eller återupptages.

Swap space

Diskutrymme, som av kärnan användes till virtuellt minne. Det är långsammare än RAM (verkligt minne), men eftersom hårddiskutrymme är billigare än minne, så kan man använda swap i rikligare mått. Swap-utrymmer kan vara till nytta för kärnan, när den behöver hushålla med minnesutrymmet för data, som inte behöver användas så ofta, eller såsom reserv, när förrådet av riktigt, fysiskt RAM är uttömt.

Symbolisk länk (symbolic link)

En särskild fil, som enbart pekar på var någonstans, en annan fil finns. Symboliska länkar kommer till användning, när man vill undvika att kopiera en fil i onödan, men likväl filen behövs på mer än ett ställe.

Tagfile

En fil som används av Slackwares setup-program under installation. I en taggfil beskrives den uppsättning paket, som skall installeras.

Terminal

Ett gränssnitt mellan människa och dator, vilket består av åtminstone en skärm (eller virtuell skärm) och något slags inmatningsanordning (vanligtvis åtminstone ett tangentbord).

Tjänst (service)

Delande av information och/eller data mellan program och datorer från en enda »server« (tjänare) till flera »klienter«. HTTP, FTP, NFS o.s.v. är sådana nätverkstjänster (services).

UID

User Identifier. Ett unikt nummer, som identifierar en bestämd användare för systemet. UID används av de flesta program i stället för användarnamn, eftersom det är lättare att hantera siffror än namn; användarnamn används i allmänhet endast då, när användaren måste se det.

VESA

Video Electronics Standards Association. Benämningen »VESA« betecknar ofta en standard, som denna sammanslutning har fastställt. Nästan alla moderna grafikkort överensstämmer med någon VESA-norm.

Virtuell terminal (virtual terminal)

Användning av programvara till att simulera flera terminaler, fastän man endast förfogar över en enda uppsättning in- och utmatningsenheter (tangentbord, bildskärm, mus). Särskilda tangentkombinationer växlar mellan de virtuella terminalerna på en enda fysisk terminal.

Wrapper program

Ett program, vars enda uppgift är att köra andra program, men på något vis ändra deras uppförande genom att förändra deras omgivning eller filtrera deras utmatning.

X server

Det program i X-fönstersystemet, som arbetar direkt emot den grafiska maskinvaran och hanterar den faktiska körningen av X-program.


next up previous contents
Vidare: GNU General Public License. Uppåt: Att använda Slackware Linux. Tillbaka: ZipSlack och BigSlack.


Denna översättning ifrån engelskan är utförd av Erik Jonsson <generaldepoten@rambler.ru> efter Slackware Linux Essentials, officiell handbok för Slackware Linux.

Denna översättning tillhandahålles liksom engelskspråkiga originalet enligt villkoren i GNU General Public License (GPL).
Uppgifterna om författarnas och översättarens namn får ej avlägsnas, utplånas eller eljest göras oläsliga.
Förvaras åtkomligt.
Bäst före: senaste ändringsdatum.
Äldre versioner bör förstöras.
Senast ändrad Tue Oct 24 09:36:13 CEST 2000

Hela boken finns här även beredd för utskrift i PDF-filen slwhbk.pdf.

http://www.slackware.com/http://www.sslug.dk/Ser bra ut i vilken vävläsare som helst.


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll:


Litteraturförteckning

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).