free web hosting | website hosting | Business Hosting Services | Free Website Submission | shopping cart | php hosting
next up previous contents
Vidare: Hjälp. Uppåt: Inledning. Tillbaka: Inledning.

Introduktion till Slackware Linux.

Vad är Linux?

Linux påbörjades av Linus Torvalds år 1991 såsom ett personligt projekt. Han var ute efter ett sätt att kunna köra ett Unix-baserat operativsystem utan att behöva lägga ut stora pengar. Därtill ville han lära känna 386-processorn utan och innan. Linux släpptes ut kostnadsfritt till allmänheten under GNU General Public License,gif så att vem som helst kunde hacka i det och göra förbättringar,.

Idag har Linux vuxit till att bli ett av de stora operativsystemen på marknaden. Det har porterats till flera datorarkitekturer, däribland Compaqs Alpha, Suns SPARC och UltraSPARC samt maskiner med Motorolas PowerPC-kretsar (från Apple Macintosh till IBM RS/6000 exempelvis). Linux utvecklas nu av hundratals (om inte tusentals) programmerare från hela världen. Det kör program såsom sendmail, Apache och BIND, vilka är några av de populäraste serverprogramvarorna på Internet.

Benämningen »Linux« hänför sig egentligen bara till kärnan -- operativsystemets innersta beståndsdel, systemets hjärta. Det är denna del, som ansvarar för att styra processorn, minnet, hårddiskarna och andra periferienheter, som kan förekomma. Detta är allt, vad Linux gör. Linux styr datorns arbete och säkerställer, att alla program uppför sig hyfsat. Alla övriga program, som tillsammans gör linuxsystemet användbart, utvecklas av oberoende grupper. Olika företag och personer buntar ihop kärnan med programmen, så att resultatet blir ett operativsystem. Vi kallar detta för en linuxdistribution.

Vad är Slackware?

Slackware var den första linuxdistribution, som nådde utbredd användning. Den påbörjades av Patrick Volkerding i slutet av 1992. Han kom i kontakt med Linux, när han till ett projekt behövde en LISP-tolk, som inte kostade för mycket. Vid den tiden fanns mycket få linuxdistributioner, och Patrick skaffade sig en ifrån Soft Landing Systems (SLS Linux).

Emellertid var SLS behäftat med en del skavanker, så att Patrick började rätta buggarna, efter hand som han hittade dem. Till sist beslöt han samla ihop alla buggfixarna i en egen distribution för sig själv och sina vänner. Denna privata distribution blev snabbt populär, och Patrick gjorde den tillgänglig för allmänheten under namnet Slackware.

Utefter vägen lade Patrick till nya saker och ting i distributionen, såsom t.ex. ett användarvänligt installationsprogram med menyer och begreppet pakethantering. Detta gör det enkelt för användarna att lägga till, ta bort eller förnya programvarupaket i sina system.

Öppen källkod och fri programvara.

 

Inom linuxgemenskapen verkar två stora ideologiska rörelser. Rörelsen för fri programvara (Free Software), som vi kommer till om en stund, arbetar med den målsättningen, att all programvara skall vara fri ifrån de inskränkningar i s.k. intellectual property (»intellektuell egendom«), vilka den anser hämmar teknisk förbättring och motarbetar samhällets bästa. Rörelsen för öppen källkod (Open Source) arbetar mestadels med samma mål, men intar en mer »pragmatisk« hållning gentemot dem, i det dess förfäktare föredrar att bygga sina argument hellre på de ekonomiska och tekniska fördelarna i att göra källkoden fritt tillgänglig än på de moraliska och etiska grundsatser, som utgör drivfjädrar i rörelsen för fri programvara.

Rörelsen för fri programvara anföres av Free Software Foundation, som verkar för att skaffa fram penningmedel till GNU-projektet. Fri programvara är snarast en ideologi. Ett ofta brukat uttryck är »free speech, not free beer« (»yttrandefrihet, inte gratis öl«). Väsentligen är rörelsen för fri programvara ett försök att garantera såväl användare som utvecklare bestämda rättigheter. Dessa rättigheter omfattar friheten att köra ett program av vilken som helst anledning, friheten att granska och förändra källkoden, friheten att vidareförmedla källkoden och friheten att dela med sig av alla ändringar, man kan tänkas införa däri. För att säkra dessa friheter är det, som GNU General Public License (GPL)gif har skapats. I korthet går GPL ut på, att vem som helst, som distribuerar ett program enligt villkoren i GPL, också måste tillhandahålla källkoden och vidare tillåtas införa ändringar i programmet, förutsatt att dessa ändringar också blir tillgängliga i källkodsform. Detta garanterar, att när ett program väl »öppnats« för allmänheten, så kan det inte »stängas« igen förutom genom medgivande från varenda författare till vartenda stycke däri ingående kod (även förändringar). De flesta linuxprogram tillhandahålles på GPL-villkor.

Det är viktigt att lägga märke till, att GPL inte nämner någonting om pris. Hur märkligt det än må låta,gif så får man ta betalt för fri programvara. Det »fria« med programvaran är de friheter, man har med källkoden, inte det pris, man betalar eller inte betalar. (Men när väl någon har sålt eller t.o.m. givit bort ett kompilerat program, som levererats på GPL-villkor, så är säljaren/givaren skyldig att tillhandahålla källkoden dessutom.)

I spetsen på den nyare rörelsen för öppen källkod (Open Source) står Open Source Initiative såsom en organisation, vilken har till enda uppgift att samla stöd för programvara med öppen källkod. Detta innebär, att programvarans källkod är tillgänglig tillika med det körklara programmet. Denna rörelse erbjuder ingen särskild licens utan stödjer i stället de olika förekommande licenserna för öppen källkod.

Tanken bakom OSI är den, att man skall få fler företag att ställa sig bakom öppen källkod genom att låta dem skriva sina egna licenser för öppen källkod och få dessa licenser certifierade genom Open Source Initiative. Många företag vill offentliggöra källkoden men inte använda GPL. Eftersom de inte får förändra GPL i grunden, så ger man dem i stället tillfälle att tillhandahålla sin egen licens och få den certifierad genom denna organisation.

Om än Free Software Foundation och Open Source Initiative arbetar för att hjälpa varandra, så är de likväl inte en och samma sak. Free Software Foundation tillämpar en särskild licens och levererar programvara under denna licens. Open Source Initiative eftersträvar stöd till alla licenser för öppen källkod inberäknat den ifrån Free Software Foundation. De grundvalar, utifrån vilka var och en av dem förfäktar källkodens fria tillgänglighet, skiljer ibland de två rörelserna åt; men själva den omständighet, att två ideologiskt olikartade grupper arbetar emot samma mål, förlänar trovärdighet åt bägges strävanden.


next up previous contents
Vidare: Hjälp. Uppåt: Inledning. Tillbaka: Inledning.


Denna översättning ifrån engelskan är utförd av Erik Jonsson <generaldepoten@rambler.ru> efter Slackware Linux Essentials, officiell handbok för Slackware Linux.

Denna översättning tillhandahålles liksom engelskspråkiga originalet enligt villkoren i GNU General Public License (GPL).
Uppgifterna om författarnas och översättarens namn får ej avlägsnas, utplånas eller eljest göras oläsliga.
Förvaras åtkomligt.
Bäst före: senaste ändringsdatum.
Äldre versioner bör förstöras.
Senast ändrad Tue Oct 24 09:36:13 CEST 2000

Hela boken finns här även beredd för utskrift i PDF-filen slwhbk.pdf.

http://www.slackware.com/http://www.sslug.dk/Ser bra ut i vilken vävläsare som helst.


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll:

Litteraturförteckning

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).